Fonders avgiftsnivå relativt dess avkastning : Hur har du satsat dina pengar?

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hänsyn till om fonden är en aktiefond eller räntefond, samt ifall det har någon betydelse ifall fondens placeringsinriktning är i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med såväl korrelations- som regressionsanalys studeras därmed sambandet mellan fondens avgiftsnivå och den genomsnittliga avkastningen under en 3-årig och 10-årig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mäter den riskjusterade prestationen i uppsatsen. Studien uppvisar blandade resultat som både talar för samt emot den tidigare forskningen inom området. På kort sikt återfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket är i enlighet med litteraturen inom området. På längre sikt uppvisar resultaten dock ett positivt samband, det vill säga att en högre avgift har viss betydelse för avkastningen samt för den riskjusterade prestationen, vilket inte har framgått i tidigare forskning. Anmärkningsvärt är att det föreligger stora skillnader mellan aktie- och räntefonder. Räntefonder har överlag gått betydligt bättre än aktiefonder under bägge perioder vilket är förvånande då aktiefonder har haft en betydligt högre avgiftsnivå. På liknade vis har svenska fonder gått bättre än utländska fonder, trots att utländska fonder generellt sett tagit ut en högre avgift. Vidare belyser studien vilka konsekvenser olika avgiftsnivåer får över tid, varför kritik riktas till fonder som inte kan leverera en avkastning i paritet till avgiften. Att inte aktiefonder under någon av de studerade perioderna kunnat prestera bättre än räntefonder trots en ansenligt högre avgiftsnivå utgör en varningssignal för fonder med höga avgifter.