Föräldrars upplevelse av hur anknytning främjas inom nationell högspecialiserad vård när barnet är vårdberoende under neonatalperioden

Sammanfattning: Bakgrund: Varje år vårdas 110 nyfödda barn på barnkirurgiska center för en diagnos inom nationell högspecialiserad vård i Sverige. Anknytningen mellan barn och föräldrar påbörjas redan under fostertiden och fortsätter efter förlossningen. Genom att vara delaktig i barnets vård och att barnet vårdas hud mot hud kan anknytning främjas när barnet är vårdberoende. Bowlbys anknytningsteori beskriver hur barnet anknyter till den primära anknytningspersonen. Familjecentrerad vård innebär att föräldrarna ska få vara delaktiga, få information och vara med i beslut under vårdtiden. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av hur omvårdnadspersonal främjar anknytning när barn med kirurgiska diagnoser som faller inom svensk nationell högspecialiserad vård är vårdberoende under neonatalperioden. Metod: En metasyntes kombinerat med en intervju genomfördes. Datainsamlingen för metasyntes gjordes genom systematiska litteratursökningar. Metasyntesen analyserades i enlighet med SBU. Datainsamlingen för intervjun genomfördes med en semistrukturerad intervju vilken analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Förutsättningar och barriärer för att vara den viktigaste i personen i sitt barns liv framkom som ett övergripande tema i metasyntesen med tre andra nivåns; behov av stöd och närhet för föräldrar i en främmande miljö, betydelsen av att deltaga och barriärer och förutsättningar för att skapa ett band. I intervjun framkom tre kategorier; närhet och hud mot hud, föräldraroll och delaktighet och stöd. Konklusion: Det framkommer ett behov av stöd och en önskan att få vara mer delaktig i sitt barns vård under vårdtiden. Tillvägagångssättet för familjecentrerad vård verkar stämma överens med det stöd föräldrar behöver. Det finns en risk att familjecentrerad vård inte är optimalt implementerad idag och det finns därför ett behov av att vidta åtgärder. Det behövs också ytterligare forskning om stöd till anknytning inom nationell högspecialiserad vård inom barnkirurgi.