NÄR SKA MAN VARA MAN I VÅRDEN OCH NÄR SKA MAN INTE?

Sammanfattning: Bakgrund: Omhändertagande och omsorg ses vanligen som en uppgift förkvinnor, vilket gör att rollen som sjuksköterska kan vara svår att hantera för män.Andelen män i vården har under de senaste decennierna förblivit låg. Det finnsidag en påtaglig önskan att jämna ut könsskillnaderna inom sjuksköterskeyrket.Ett viktigt steg i att attrahera män till sjuksköterskeutbildningen är att skapatilltalande miljöer för den manliga sjuksköterskestudenten.Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Som datainsamling genomfördesintervjuer. Materialet analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativainnehållsanalys.Syfte: Att undersöka hur manliga sjuksköterskestudenter i ett kvinnodomineratyrke upplevde bemötandet från patienter och kollegor under sinverksamhetsförlagda utbildning (VFU).Resultat: Det framkom att manliga sjuksköterskestudenter generellt upplevdebemötandet positivt från såväl patienter som kollegor. Dock lever mångatraditionella uppfattningar av att män är läkare och kvinnor sjuksköterskor kvarhos huvudsakligen patienter som gör att manliga sjuksköterskestudentersomvårdnadskompetens kan bli i ifrågasatt.Konklusion: Studien indikerar på att det goda bemötandet som manligasjuksköterskestudenter upplever är på grund av att de är eftertraktade och män blirdärför en uppskattad minoritet. De kan dock ställas inför hinder vid intimaomvårdnadssituationer på grund av sitt manliga kön.