Specialpedagogens yrkesroll

Sammanfattning: Levén, Daniel (2016), Specialpedagogens yrkesroll. Specialpedagogiskaprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAv resultatet skapas förståelse för att det är i kommunikation med ledning och kollegor, i kombination med aktörerna i verksamhetens förståelse och förväntningar på den specialpedagogiska rollen, är helt avgörande för yrkesutövningen. Vidare så blir det tydligt att delar av de specialpedagogiska arbetsuppgifterna inte förbereds eller berörs i tillräcklig mängd i den specialpedagogiska vidareutbildningen.Syfte och frågeställningarDetta examensarbetes syfte är att belysa hur den specialpedagogiska utbildningens centrala innehåll överensstämmer med den specialpedagogiska yrkesrollen och vad specialpedagoger upplever påverkar utformandet av yrkesrollen. Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte:•I vilken omfattning överensstämmer specialpedagogernas arbetsuppgifter med centrala delar i utbildningen till specialpedagog? •Vad upplever specialpedagogerna påverkar utformandet av deras arbetsuppgifter och yrkesroll på skolan?TeoriStudiens teoretiska förankring tas ur två teorier eller perspektiv, det relationella perspektivet och systemteori. Metod Denna studie genomfördes genom intervjuer och observationer av fyra specialpedagoger samt personligt loggskrivande av två specialpedagoger som alla har tagit sin examen från den specialpedagogiska utbildningen och som nu är anställda som specialpedagoger. ResultatI resultatet blir det tydligt att specialpedagogernas yrkesroll i vissa delar inte överensstämmer med den specialpedagogiska utbildningens centrala delar. En markant del av arbetsuppgifterna som specialpedagogerna genomför är olika former av dokumentation och praktisk undervisning av elev eller elever. I forskning såväl tidigare som mer nutida redovisas snarlika resultat men väldigt lite har förändrats i yrkesutövandet. Mycket av arbetet som genomförs av specialpedagogerna är fortfarande på individnivå och av kompensatorisk art, vilket synliggjorts i forskning sedan många år tillbaka. Specialpedagogerna redogör även för hur små möjligheter de har att arbeta med och påverka utvecklings- och kvalitetsarbete på skolan. Arbetet med utvecklings- och kvalitetsarbete var den del av yrket som de menade att de hade minst tid och möjlighet att genomföra i sin yrkesutövning. Det som i resultatet visade sig vara helt avgörande för hur yrkesrollen definierades inom verksamheten var kommunikation med ledning och kollegor samt förväntningar och förståelse av skolans aktörer på det specialpedagogiska uppdragetImplikationerDen specialpedagogiska utbildningens innehåll i relation till hur yrkesutövandet faktiskt ser ut är något som högskolan bör ha i åtanke när utbildningens innehåll planeras. Även om en stor förändring inte är det som behövs så bör man från utbildningshåll vara intresserad av att möta diskussionen och dessutom fundera på varför specialpedagogerna roll i utvecklings- och kvalitetsarbete är så underrepresenterat i verksamheten. Då kommunikation och relation till ledning visade sig så avgörande för rollen kan resultatet också vara intressant för lednings- och rektorsutbildningar att ta fasta på då en helhets syn på skolverksamheten och kompetensanvändande troligen är av intresse för alla verksamma inom skolan. För framtida forskning och även högskolans utbildning kan resultatet vara intressant att bygga vidare på ur den aspekten att trots att många år har passerat mellan detta arbete och andra liknande studier har väldigt lite förändrats vad gäller den specialpedagogiska rollen på skolan. Utbildningsplanen för det specialpedagogiska programmet har haft svårt att etablera sig i den specialpedagogiska yrkesrollen, dess arbetsuppgifter och ansvarsområden. Nyckelord: Kvalitetsarbete, Skolutveckling, Specialpedagogisk kompetens, Specialpedagogiska programmet, Yrkesförberedelse.