"Man kan ju dansa matematik och sjunga svenska" : - om kultur i lärandet i Kalmar län

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att undersöka nuläge och önskad förändring för Kalmar läns arbete med kultur i lärandet, identifiera hinder och möjligheter för arbetet samt komma med rekommendationer för hur kommuner och länskultur tillsammans kan främja utvecklingen av kultur i lärandet. Vi har använt en kvalitativ metod och antagit en abduktiv ansats eftersom vi gjort tolkningar och skapat mening utifrån observerade fenomen baserat på tidigare erfarenheter. De fält vi valt att studera är kultur respektive lärande i grundskolan. Vi har granskat förändringar i deras gemensamma rörelse och rörelse i relation till varandra. För att illustrera rörelsens riktning och omfattning har vi använt oss av Koblancks (2009) ITKmodell. Vi har sedan analyserat förändringen med hjälp av teorier om organisationsförändring, från bland andra Carnell (2003), Alvesson & Sveningsson (2008) och Jacobsen (2005). För att kunna komma med framåtsyftande rekommendationer har vi använt oss av Jacobsens teorier om Strategi E och Strategi O. Vi har intervjuat rektorer och ansvariga tjänstemän inom skol- och kulturförvaltningar i de, av projektet ”Skola & Kultur”, utsedda pilotkommunerna Borgholm, Kalmar och Vimmerby, samt cheferna för länsinstitutionerna i Kalmar län. Den önskade förändring i arbetet med kultur i lärandet vi utläser ur våra respondenters svar är en rörelse från fokus på konstnärliga produkter som kommuniceras enkelriktat, till en kontinuerlig dialog där det konstnärliga och det målstödjande viktas lika högt. Vidare måste förändringen beröra alla inblandade på alla nivåer för att få genomslagskraft. Vår slutsats är att vi förordar en strategi där beslut om ramar, etablering av möten och kommunikationsarenor föregår förankring och stävan efter samsyn. De rekommendationer vi kommer med handlar därför om strukturförändringar för att förändra beteenden, gemensamma möten och mål för att minska fördomar, tydliga ledare som tar ansvar och tydliga roller i samhandlande. Vi ser också att arbetet kan förstärkas genom att kulturpedagoger tillförs som hybrider och att elever betraktas som en del av processen och förändringen som en del av samhällsutvecklingen.