Contrarianstrategier – satsa på förlorare och bli en vinnare? : En kvantitativ studie av contrarianstrategier på Stockholmsbörsen under perioden 1994-2009

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Sammanfattning: Investerare, som använder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner på nytillkommen finansiell information. Överreaktioner på kort sikt och underreaktioner på lång sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att använda dessa effekter försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj. Studiens syfte är att undersöka contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares vardag på ett realistiskt sätt har hänsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har även strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende på börstrend undersökts. Avgränsningar för juridiska frågor kring skatt har gjorts. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats. Med hjälp av börsdata från de senaste 15 åren har 240 portföljer konstruerats med hjälp av fyra  contrarianstrategier: P/e-tals-, pris/substansvärde-, pris/utdelning- och prisförändringsstrategin. De tre första är nyckeltalsstrategier baserade på David Dremans investeringsfilosofi. Den fjärde strategin används tillsammans med en indexportfölj som jämförelsemått för att testa nyckeltalsstrategiernas överavkastningsmöjligheter. Slutsatsen i studien är att Dremans nyckeltalsstrategier inte signifikant kan påvisas generera överavkastning gentemot jämförelseindex. Däremot är dessa bättre än ren prisförändringsstrategi. P/e-talsstrategin och pris/substansvärdesstrategin överavkastar signifikant gentemot prisförändringsstrategin. I studien påvisas även att contrarianstrategier med koppling till nyckeltal tenderar att prestera högre avkastning än index i perioder av nedgång och än i uppgångsperioder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)