Skolans informationsöverlämning i en "förpapprad" tid

Sammanfattning: Syfte: Syftet är att studera informationsöverlämning mellan lärare i åk 3 och åk 4. Målet är att få veta hur lärare uppfattar informationsöverlämning i svenskämnet och om de anser att information som lämnas gynnar möjligheterna att anpassa undervisningen efter gruppens och enskilda elevers behov. Teori: Skolan genomsyras av tanken om en ”skola för alla” och i det finns en pedagogisk utmaning. Att utveckla läs- och skrivförmågan är en av skolans viktigaste uppgifter eftersom det ger möjligheter till ny kunskap. Enligt det sociokulturella perspektivet sker all inlärning i ett socialt sammanhang och genom att delta i olika sociala och språkliga processer är man medskapare i de kulturer man lever i. Lärarens uppgift är att anpassa stödet efter elevens behov för att utmana eleven i den proximala utvecklingszonen. Att som mottagande lärare få förkunskaper om enskild elev och elevgrupp ger förutsättningar för att undervisningen ska bli framgångsrik. Bedömning och dokumentation kan stimulera till lärande och dokumentationen är också tänkt att vara ett redskap för att underlätta kontinuiteten i elevens lärande vid byten av lärare, grupp och skola. Metod: I studien har 30 lärare som undervisar i svenska i åk 4 svarat på en enkätintervju via telefon med både fasta och öppna frågor. Läskunnighet ger tillträde till ny kunskap och är det första och viktigaste som barn lär sig i skolan. Vid telefonintervjuerna gavs möjlighet att ställa följdfrågor för att få fördjupad information om lärarnas reflektioner och erfarenheter. Resultat: Huvudresultatet i studien är: • 80 % av lärarna i undersökningen uppfattade överlämningsmötena positivt eller ”okey” och 20 % upplevde dem negativt. • På nio informationsmöten var det endast klasslärarna som deltog. 19 lärare uttryckte att de önskade att speciallärare/specialpedagog deltagit. • På 29 av 30 möten diskuterades det specialpedagogiska stödet till enskilda elever. • De obligatoriska dokumenten som IUP, skriftliga omdömen, åtgärdsprogram och nationella prov i svenska användes i hög utsträckning för att informera om elevernas kunskapsutveckling i svenska. • Lärarna i undersökningen, 29 av 30 intervjuer, tyckte att informationsöverlämning var viktig för planeringen av undervisningen i svenska. Flera lärare ansåg även att informationen om elevers utveckling i svenska var värdefull för planeringen av andra ämnen i skolans. Den muntliga informationen värderades högst för att få en inblick i gruppens kunskapsmässiga och sociala nivå.