”Själva sporten grundas ju i princip på detta” En kvalitativ studie om manliga atleters upplevelser av dopingbruk inom den svenska fitnessbranschen

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Sociologiska institutionen; Lunds universitet/Sociologi

Sammanfattning: Fitnesskulturen växte fram i USA och blomstrade under 1970-talet men har sedan dess spridit sig över hela världen. Idag hålls tävlingar och evenemang inom fitness i Sverige och fitnessbranschen växer sig större. Användningen av dopingpreparat förekommer i alla sporter och även inom fitnessbranschen. Den tidigare forskningen visar på studier som tar upp dopingpreparat som problem men i kontexten fitness är den nästan obefintlig. De få studier som finns utgår främst från USA där fitnesskulturen har sitt ursprung. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur manliga atleter som inte använt dopingpreparat upplever dopingbruk inom den svenska fitnessbranschen och sedan studera varför atleterna upplever dopingbruket på det viset som de gör. Uppsatsen bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga manliga atleter som är aktiva inom fitnessbranschen och är i åldrarna 20-26 år. Utifrån intervjuerna har tre övergripande teman framträtt i form av: fitnessbranschens struktur kring doping ur informanternas perspektiv, påtryckningar mot dopingbruk och extrema kroppar. Informanterna som medverkat i uppsatsen berättar om hur användning av dopingpreparat upplevs som något självklart och inte skamfyllt. Detta resonemang bygger på att dopingpreparat krävs för att kunna nå toppen inom branschen och tävla mot de stora namnen vilket både normaliserar dopingbruket men även rättfärdigar det. Informanterna upplever även att användningen av dopingpreparat är accepterat inom branschen men inte utanför vilket skapar den subkultur som fitnessbranschen är centrerad kring. Coacherna innehar en central roll vilket medför en viss makt över atleternas val när det kommer till användningen av dopingpreparat. Denna centrala roll som coacherna innehar baseras på erfarenhet och kunskap. Fitnessbranschen upplevs av informanterna begära ett visst utseende på kroppen som ställer krav på atleternas förmåga att leva upp till den ultimata kroppen som kan vara svårt utan dopingpreparat. Den reaktion som andra har på informanternas kroppar påverkar även informanternas välmående antingen till det negativa eller det positiva beroende på vilken respons som ges.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)