Vadå! Är fritidshemmet en målstyrd verksamhet? : - En studie om hur skolchef, rektor och verksamma pedagoger tolkar och ser på sin roll för att öka fritidshemmets kvalitet och stärka fritidslärarens yrkesroll.

Sammanfattning: Tidigare forskning visade att fritidshemmet ur ett historiskt perspektiv har haft svårt att etablera sig på skolorna sedan verksamheten flyttade in i skolans lokaler. Det gällde också fritidslärares yrkesroll särskilt när det handlade om det komplexa uppdraget av att verka i två skolformer. I studier framkommer att fritidslärare efterfrågar planeringstid och andra forum för att utveckla fritidsverksamheten för att arbeta med läroplanen, dokumentation samt uppföljningar. Även från andra yrkeskategorier framhålls det att ledning mer tydligt behöver skapa förutsättningar för att fritidslärare deltar på planeringsmöten för att fördelningen mellan fritidslärare och grundskollärare skulle bli mer jämn med tanke på att stärka fritidslärarens yrkesroll. När det gällde tidigare forskning om styrkedjan så var den bristfällig vilket också visar sig i studiens bakgrundsforskning.Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur utifrån insamlat datamaterial analysera och diskutera hur skolchef, rektor och verksamma pedagoger i en kommun beskrev och tolkade sina roller när det gällde fritidshemmets kvalitetsutveckling och fritidslärarens yrkesroll. Frågor som ingick i syftet var; hur beskriver och tolkar skolchef, rektor och verksamma pedagoger fritidslärarens yrkesroll och det förtydligande uppdraget, Har läroplanssatsningar kring kapitel fyra som handlar om fritidshemmet gjorts i berörd kommun och hur beskrivs och tolkas det då av skolchef, rektor och verksamma pedagoger samt hur beskriver och tolkar skolchef, rektor och verksamma pedagoger styrkedjans betydelse för fritidshemmets kvalitetsutveckling?Jag valde att genomföra strukturerade intervjuer med möjlighet att lägga till egna synpunkter. Det genomfördes med olika yrkesgrupper i styrkedjan för att få svar på mina forskningsfrågor. Skolchef, rektor och fritidslärare intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan sorteras i underrubriker utifrån tidigare forskning och kategorier som framkommit genom datamaterialet. Läroplansteorin hjälpte mig att försöka förstå informanternas svar utifrån deras yrkesroll och blev en naturlig del i mitt analysarbete.Studiens resultat visade på att fritidslärarens yrkesroll fortfarande användes på olika sätt på enskilda skolor och känslan av att det var på skolans villkor som arbetsuppgifterna utformades framhölls av fritidslärare. Resultatet visade också att fritidslärare som yrkeskår behövde bli stoltare över sitt yrke för att statusen på yrket skulle öka. Resultatet visade att läroplanssatsningar i kommunen gjordes och det framhölls av alla informanter i studien och involverade då styrkedjan. När det däremot handlade om hur läroplanen omsatts i verksamheten visade resultatet att det blev svårare på grund av till exempel brist på utbildade pedagoger eller planering och reflektionstid.