Metoo-effekten : En kvalitativ studie rörande nyhetsrapporteringen kring metoo-kampanjen

Sammanfattning: Sexuella trakasserier på grund av kön är något som förekommer frekvent, det påvisar inte minst #metoo-rörelsen som startades i USA. Hashtaggen #metoo spred sig fort över hela världen, tusentals och åter tusentals kvinnor slöt samman och bildade egna hashtaggs för att uppmärksamma sexuella trakasserier på grund av kön inom deras specifika arbetsområde. Kvinnan har under lång tid blivit sedd på som det svagare könet och har inte haft samma rättigheter som män, varken i samhället eller över sig själv. Med tiden har lagar för att samhället ska bli mer jämställt stiftats, och även lagar gällande sexuella trakasserier. Denna studie berör #metoo-rörelsen och nyhetsrapporteringen kring den och det empiriska materialet är en kvalitativ jämförande studie mellan en svensk och en norsk dagstidning. Syftet med studien är att se om nyhetsrapporteringen gällande #metoo skiljer sig åt mellan länderna och i så fall på vilket sätt. Vidare har en kvalitativ deskriptiv analysmetod genomförts på åtta artiklar, där fyra artiklar är från Dagens Nyheter i Sverige och fyra artiklar kommer från Aftenposten i Norge. Artiklarna har därefter parats ihop i fyra olika teman och ställts mot varandra. I studien analyserades differenserna i artiklarna, hur de framställer #metoo och således också jämställdhet, sexuella trakasserier och kopplingen till sociala medier. I resultatet går det att utläsa att en viss skillnad finns mellan nyhetsrapporteringen gällande #metoo mellan Dagens Nyheter i Sverige och Aftenposten i Norge. De artiklar från Dagens Nyheter lämnar ofta läsaren med obesvarade frågor medan de från Aftenposten i större utsträckning besvarar de frågor man inledningsvis får. De artiklar från Aftenposten har också större fokus på just Sverige och andra länder jämfört med vad de artiklar från Dagens Nyheter har.  Nyckelord: #metoo, sexuella trakasserier, jämställdhet, kvinna, man, nyhetsrapportering