"För mig är valet gjort. Jag tror på framåtskridandet." Idéhistorisk analys av Clémence Royers olika förord till den franska översättningen av Darwins Origin of Species

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Sammanfattning: Royer motiverade, som hon själv sade, sin vilja att översätta Darwin med att hon i hans verk såg stöd till sina egna hypoteser. Det skulle visa sig att hennes hypoteser både var såpass kontroversiella att Darwin skulle avsluta samarbetet med Royer, och såpass gångbara att de säkrade hennes ställning som fransk vetenskapskvinna och darwinexpert i artonhundratalets Frankrike. Fransmännen skulle senare implementera en rasistiskt färgad antropologi i sin utri-kespolitik, ledandes fram till nittonhundratalets världs- och kolonialkrig. Royers förord till De l’origine des espèces spelade en troligtvis icke försumbar roll i utvecklingen av denna ideologiska antropologi.Syftet med denna uppsats var att analysera den intention som kan skönjas i Royers förordscorpus till översättningen av Darwins Origin of Species. Frågeställningen rörde de formella respektive innehållsliga intentionerna som förelåg i Royers förordscorpus. Då tidigare forskning hade fokuserat på att undersöka hela De l’origine des espèces – översättning, notapparat och förord – ville jag hellre koncentrera undersökningen till Royers olika förord och tolka dem som led i en övergripande intention, nämligen motivet att sin egen tolkning av evolut-ionsteorin i skydd under den mer berömde Darwins namn.I den formella analysen konstaterades det att Royers stil och upplägg i hög grad skiljer sig från det förord som Darwin själv författade till Origin of Species. Då Darwins stil präglas av försiktighet är Royer tvärtom djärv, militant och entusiasmerande i sina utsagor. Vi såg också att Royer verkar ha sett sina förord som strategiskt viktiga, eftersom de återpubliceras i senare utgåvor, och vi diskuterade vilka orsaker som kan ha funnits till detta. Då vi anammade Brissets uttalande om Royers text som ”parasiterande” fann vi också att detta är en typisk karaktär hos många allografiska förord, vilket i viss mån förmildrade omständigheterna för Royers brott mot Darwins text.I den innehållsliga analysen identifierades först och främst religionskritiken som ett viktigt tema i förorden. Royer vill utmåla kyrkan till en nästintill nödvändig motståndare till henne, till Darwin och till all vetenskap. Därefter såg vi hur Royers vetenskapsideal – sjuttonhundratalstänkarnas djärvhet, positivismen och den materialistiska monismen – målades upp som fullt kompatibla med Darwins evolutionsteori. Då Royer beskriver Darwin och hans verk blir det tydligt att hon anser att Darwin främst bör läsas som en utvecklare av Lamarcks evolut-ionsteori. I Préface 2 och framför allt i Préface 3 framträder i förorden också intentionen att visa upp Royer själv som en evolutionsteoretiker att räkna med. Slutligen drar Royer, vilket även tidigare forskning visat, socialdarwinistiska slutledningar ur Darwins teori om arternas ursprung, och gör hans beskrivning av en naturlig princip till en normerande, allestädes existerande agens som mänskligheten bör bygga sin moral på. I detta är Royer tydligt en förespråkare av att göra naturvetenskap till vägvisare för all mänsklig aktivitet – en materialistisk-monistisk och socialdarwinistisk inställning, vars legitimitet står eller faller beroende på hur man ställer sig i den humeska vara-bör-diskussionen. Royers förordscorpus blir ett militant inlägg i den franska evolutionsteoridebatten, som existerade, om än marginellt, under början av 1860-talet i Frankrike, och vi kan konstatera att många av de åsikter hon uttryckte senare skulle få brett fäste bland det franska vetenskapssamfundet.Då merparten av den tidigare forskningen tenderar att se De l’origine des espèces som en översättning av bristande kvalitet, ser jag, i analogi, Royers förord som i viss mån ”parasite-rande” förordstexter, som uttrycker en intention som verkar stämma illa överens med huvudförfattarens ursprungliga intention med verket.Även om mitt syfte varit att ge en heltäckande bild av det textcorpus jag analyserat, så är det nödvändigtvis vissa teman som jag fått korta ner eller exkludera helt och hållet. Det är möjligt att än djupare gå in i dessa texter och hitta saker av idéhistoriskt och filosofiskt värde. Exempelvis är Royer och Darwin troligtvis inte de enda aktörer som påverkat texterna, även om de är de enda som undersökts i detta arbete. Även andra personers bidrag, såsom den brittiske eller den franske förläggaren, är intressanta att undersöka i framtida forskning om dessa texter. Min läsning av förorden, som utgår från det skinnerska utsagosökandet, Genettes dis-kussion kring förord och det humeska vara-bör-problemet, gör ej heller anspråk på att vara den enda möjliga läsningen av dessa texter.Då de flesta verkar anse att Royer felintroducerade Darwin till Frankrike i och med sina förord, finns det andra som ej håller med. Vissa, särskilt Harvey och Miles, antyder att Royers kritiker är något misogyna i sin karaktär. Det är en intressant hypotes som dock är svår för mig att avgöra om. Huruvida kritiken bär misogyn färgning skulle möjligtvis kunna avgöras genom komparativ närläsning av Royers förord jämte exempelvis den tyska översättaren av Origin of Species, Heinrich Georg Bronns, förord, eller av förordet i den efter Royer kommande franska översättningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)