Företrädesrättens ställning på en föränderlig arbetsmarknad – Hur inhyrning av arbetskraft påverkar företrädesrätt till återanställning

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar företrädesrätt till återanställning och hur den påverkas av möjligheten att hyra in arbetskraft. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företrädesrätten regleras, huruvida inhyrning av arbetskraft kan vara ett kringgående av lagen samt hur företrädesrätten påverkas av inhyrning av arbetskraft. För att uppnå detta används en rättsdogmatisk metod. Företrädesrätt till återanställning är en del av det lagstadgade anställningsskyddet och syftar till att arbetstagare som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist ska få förtur till nya anställningar hos arbetsgivaren. I den här uppsatsen konstateras att ett kringgående av företrädesrätten kan föreligga om arbetsgivaren har handlat otillbörligt, haft syfte att kringgå företrädesrätten eller om arbetsgivaren saknat saklig grund för att inte erbjuda återanställning till företrädesberättigade arbetstagare. Företrädesrätten som regleras i 25–27 §§ i lagen (1982:80) om anställningsskydd samt i kollektivavtal är inte någon garanti för återanställning. Inhyrning av arbetskraft ses sällan som ett kringgående av företrädesrätten enligt Arbetsdomstolens praxis, då det är arbetsgivaren som bestämmer hur verksamheten ska organiseras. Arbetsgivaren väljer om arbetskraftsbehovet ska tillgodoses genom ny anställning eller inhyrning. Det är endast vid ny anställning som företrädesrätten kan tas i anspråk. Företrädesrättens ställning har försvagats till följd av prejudicerande domar och pågående förändringar på arbetsmarknaden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)