Termiska energimätare - Validering av mätvärden

Sammanfattning: Klimatförändringen är ett viktigt ämne i många länder. Sverige har gått tillsammans med många andra länder i olika avtal med syfte att minska klimatförändringens påverkan. Parisavtalet som antogs 2015 ¨ar ett sådant avtal. I Sverige arbetar flera myndigheter direkt eller indirekt med detta för att uppnå de önskade klimatmålen. Myndigheterna styr relationen mellan olika aktörer som ¨ar involverade i produktion och distribution av termisk energi. Även kvalitén på utrustning som används för uppmätning av termisk energianvändning och faktureringsinformation regleras av myndigheter så som SWEDAC, Boverket och Energimarknadsinspektion. Inom EU är det Energieffektiviseringsdirektivet som övergripande ställer krav på att fakturering av kundernas termiska energianvändning grundas på faktisk energiförbrukning. I Sverige har Energimarknadsinspektionen implementerat detta genom föreskriften EIFS 2014:2. Vid brister i avläsning av uppmätta värden från termisk energimätare ska saknade värden estimeras med hjälp av en lämplig metod. I dagsläget estimeras värden av energileverantörer på många olika sätt. För att underlätta och komma till rätta med bekymren detta medför startade SIS 2016 tekniska kommittén TK 601 för att skapa en branschstandard med fokus på att validera och efterberäkna termiska energimätdata på ett standardiserat sätt. Förutom att underlätta för själva hanteringen ingår det i TK 601 arbetet att skapa tillit och ett större förtroende mellan energileverantörer och deras kunder. En enkel matematisk modell skapas för mätpunkter utifrån historiska uppmätta värden från termisk energimätare. Modellen beror bara på utomhustemperatur. Med hjälp av modellen estimeras termisk energiförbrukning för en hel månad. För att bedöma hur bra estimeringen är används statistikmåtten determinationskoefficient och ett ekonomiskt mått som här kallas för “kvot”. Fler parametrar tas hänsyn till genom att modellera för samma mätpunkt fler modeller efter att mätvärdena har sorterats enligt dag och natt en gång och till vardag och helg en annan gång. Sedan kombineras båda sorteringar för att estimera samma månad med hjälp av energisignatur som fås från varje modellering. Slutligen tillämpas modellering på drygt tusen mätpunkter för att få fram ett statistiskt underlag som ger en bild av om denna typ av modellering ¨ar pålitlig för termisk energileverantörer och deras kunder. Det visar sig att med hjälp av modellen energisignatur uppnås ett gott resultat. Framförallt ¨ar det låg risk för att kunden blir överdebiterad, vilket ¨ar mycket positivt eftersom det ¨ar av största vikt att undvika överdebitering. Energileverantren bedömer om modellen är lämplig att använda som grund för debitering vid respektive mätpunkt.