Gågator i Sverige : en studie över gågators struktur och gestaltning

Sammanfattning: Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gågator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som är en lyckad gågata. Målet med examensarbetet är att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gågator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gågator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansågs av vikt för huruvida gågator har goda förutsättningar att vara lyckade och använda av såväl boende som besökare. De fem olika kriterierna är: Stadsstruktur, Tillgänglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv. Gågatorna i Kalmar, Växjö och Uppsala valdes för att analysera de framtagna kriterierna. Analyserna visade att alla tre städernas gågator fungerade väl inom vissa områden, medan alla hade saker möjliga att förbättra. Kalmars korsformade gågatunät är positivt för att ge ökade rörelsemönster i stadskärnan, medan frånvaron av sittmöjlighet under stora delar av året gör att folk inte uppehåller sig på gågatan i lika stor grad. Växjös gågata har ett rikt folkliv med trevlig atmosfär under hela året, men en tydligare koppling mellan de olika gågatorna skulle ge en större möjlighet till variation i besökarnas rörelsemönster. Uppsalas gågata har en tydlig utformning med enhetliga material och möbler, men innerstaden erbjuder endast en gata där fotgängare har företräde vilket kan leda till att folk inte blir lika benägna att promenera i stadskärnan. Resutlatet av examensarbetet visar på att komplexiteten bakom lyckade gågator är stor. Även om varje stad har sina egna specifika förutsättningar för att få lyckade gågator, har ett antal generella slutsatser tagits fram.