Laglotten och pliktdelen - en studie av svensk och norsk arvsrätt
Sammanfattning: Laglottens funktion och existens har länge diskuterats i riksdagen. Trots årliga motioner och flera framstående rättsvetares ställningstagande mot laglotten tycks inte riksdagen benägen att rösta igenom ett sådant förslag i dagens läge. Denna uppsats undersöker därför laglottens funktion och vilka argument som har presenterats för dess fortsatta existens i den svenska rättsordningen. Laglottens historia redogörs översiktligt och därefter presenteras den svenska rätten gällande laglotten. Därefter ges en grundläggande presentation av laglottens motsvarigheter i norsk, dansk och finsk rätt. Tyngdpunkten ligger på den norska rätten eftersom Norges Storting under år 2019 har röstat igenom en ny ärvdabalk som ännu inte har trätt i kraft. Stortinget valde att ha kvar sin motsvarighet till laglotten, pliktdelen. Den nya regleringen ger ett modernt perspektiv på laglotten respektive pliktdelens funktion och underlättar en mer nyanserad diskussion om den svenska laglotten. Sveriges respektive Norges förarbeten presenteras, följt av rättsvetenskapliga ställningstaganden och en diskussion om möjligheterna att harmoniera den nordiska successionsrätten. Av uppsatsens analys dras bland annat slutsatsen att en av laglottens viktiga funktioner är att skydda ekonomiskt svaga individer men att den samtidigt bör begränsas till förmån för en vidare testationsfrihet. Uppsatsen föreslår att laglotten bevaras men att beloppet eller andelen bör begränsas. Dessutom uppmuntras lagstiftaren att se över regleringen gällande bröstarvinges förverkande av rätt till arv.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)