Betygsättning : I ämnet bild på gymnasienivå

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå; Umeå universitet/Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå

Sammanfattning:

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt. Våra frågeställningar fokuserar de intervjuade bildlärarnas attityder gentemot betygen, den praktiska tillämpningen av betygsystemet, samt den problematik som detta system ger upphov till. Centrala begrepp i denna uppsats är objektivitet, likvärdighet och rättvisa vid bedömning och betygsättning av elevers bildskapande. Som undersökningsmetod används en kvalitativ intervjuform där tre lärare i bildämnet intervjuas kring betyg och bedömning. Resultatet visar att samtliga informanter genomför betygsättning enligt egna modeller utformade utifrån nationella styrdokument. Trots att lärare utgår utifrån gemensamma direktiv i syfte att främja likvärdighet och rättvisa, är tolkningen av styrdokumenten alltid personlig och subjektiv, vilket leder till att det förekommer variationer i hur lärare bedömer och betygsätter elevers bildskapande. Samtliga informanter visar på att mångfald och variation i undervisning, examinationsform och bedömningsmetod ger fler elever möjlighet att ta till sig ny kunskap. Därför är det viktigt att både undervisning och examinationsformer varieras för att ge fler elever möjlighet att komma till sin rätt. I diskussionen resoneras det kring hur gemensamma mål, riktlinjer och kriterier kan bidra till att ge alla elever en likvärdig utbildning oavsett var det anordnas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)