Kommunen, byggherrarna och klimatet : Implementering och förhandling av klimatanpassning som mål

Sammanfattning: Behovet av att anpassa samhällen till ett blötare, varmare och mer oförutsägbart klimat uppmärksammas allt mer. I Sverige har kommunerna fått huvudansvaret för detta, och många har antagit mål och strategier. Det är dock oftast inte kommuner utan byggherrar som faktiskt utformar och bygger boendemiljöer; en aktör som nästan helt saknas i litteraturen om klimatanpassning. Jag har i denna studie undersökt hur en kommun har gått tillväga för att se till att byggherrar implementerar klimat- anpassningsåtgärder vid nybyggnation av flerbostadshus i stadsmiljö. Genom intervjuer med projektledare på byggherrar samt med kommunala tjänstemän har jag undersökt vad som påverkat implementeringen av de kommunala riktlinjerna gällande klimatanpassning i ett planområde i Gustavsberg, Värmdö kommun, och hur kommuntjänstemännen har gått tillväga för att se till att byggherrarna implementerar dessa riktlinjer. Studien visar att implementeringen har påverkats av ett stort antal så kallade barriärer, som är relaterade till bland annat planområdet i sig, till aktörernas kunskaper och resurser, och till de tillgängliga regelverken. Planområdet som jag har undersökt har utformats som en tät kvartersstad, med innergårdar på bjälklag för att på plats med parkering under. Bristen på ytor samt markföroreningar från tidigare verksamheter har gjort det svårt för byggherrarna att nå kommunens högt satta mål gällande dagvatten och grönska. Den främsta förklaringsfaktorn gällande implementering är dock aktörernas motiv och intressen. Byggherrar är vinstdrivande företag, och deras ekonomiska utrymme i projekten har varit avgörande. Åtgärder som ger positiva effekter för både byggherrar och kommun, såsom energibesparing och grönskande boendemiljöer, har i regel varit lättare att implementera. Åtgärder som byggherrarna främst ser som kostnader har däremot varit svårare att implementera, såsom fördröjningsmagasin för dagvatten. Trots att ett miljöprogram kopplats till detaljplanen och kommunen angett att programmet ska vara en bedömningsgrund för bygglovgivning så har kommunens tjänstemän behövt aktivt genomdriva dess riktlinjer gentemot byggherrarna inför varje bygglov. Genom att försöka träffa byggherrarna så tidigt i processen som möjligt och på så sätt påverka utformningen av kvarteren har kommuntjänstemännen föhandlat fram klimatanpassningen av området kvarter för kvarter.