Vision, fenomen och begrepp- En studie av flexibilitet inom lärandemiljöer för högre utbildning

Sammanfattning: Inom fältet för högre utbildning sker nu stora förändringar, både vad ­gäller ­pedagogiska metoder och tekniska lösningar men också i form av en ökad ­konkurrens mellan lärosäten. Förändringar som avspeglar sig i arkitekturen genom en omfattande pågående och planerad framtida byggnation av lärandemiljöer. I de vägledande campusplaner och dokument som lärosäten och fastighetsägare gemensamt tar fram beskrivs miljöerna med ett visionärt språkbruk. Exempel på vanligt förekommande ord är samverkan, profilbyggnad och flexibilitet. Bristen på tydliga definitioner av de visionära orden framstår som problematiskt för det arkitektoniska arbetet. Syftet och målet med examensarbetet var att försöka öka förståelsen för det visionära språk som används vid planering av lärandemiljöer inom ­högre ­utbildning. Studien begränsades till att omfatta fenomenet och begreppet ­flexibilitet. Begreppets användning och definition inom arkitekturfältet analyserades varpå en egen definitionsmodell anpassad för ämnet formades. Därefter genomfördes en serie undersökningar där ett befintligt program testades i relation till en plats. Fallstudien bedrevs i två delar, en teoretisk och en praktisk. Analysen och fallstudien resulterade i en ökad förståelse för begreppets inneboende komplexitet och nyanser. En slutsats för projektet är att begreppets konsekvenser för arkitekturen bäst studeras i gränssnittet mellan det flexibla och det specifika för verksamheten, programmet och platsen. Vidare studier krävs för att kvalitetssäkra begreppsmodellen och för att vidare undersöka begreppet specificitet. Sökord: flexibilitet, generalitet, elasticitet, robusthet, lärandemiljöer, högre utbildning