Hur går det i skolan? En studie av extremt mycket för tidigt födda barns skolgång speglad genom föräldrars berättelser

Sammanfattning: Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom intervjuer med föräldrar till extremt prematura barn, klargöra hur dessa barns skolsituation gestaltat sig. Studien avsåg att lyfta fram hur förutsättningarna sett ut såväl socialt som kognitivt i skolan för dessa barn, vilka behov och vilka svårigheter de har eller har haft, vilket eventuellt stöd de har eller har fått samt hur bemötandet ifrån skolan varit. Teori: Denna specialpedagogiska uppsats har en livsvärldsfenomenologisk teori som grund. Metod: Metoden består av kvalitativa djupintervjuer och utgår från en hermeneutisk ansats. Uppsatsen bygger på intervjuer med mödrar till extremt prematura barn. Kriteriet för att delta i studien var att barnet, dels hade fötts före graviditetsvecka 29, dels hade hunnit börja i grundskolan. Studien behandlar hur mödrarna till barnen upplevt sina barns skolgång. Även tiden från födelsen fram till skolstarten har behandlats, även om det inte varit en tyngdpunkt i studien utan bara behandlats kort. Initialt kontaktades en prematurförening i Västra Götaland, för att därmed erhålla frivilliga informanter. Därefter intervjuades mödrarna till fem extremt mycket för tidigt födda barn, genom öppna delvis strukturerade frågor utifrån sju olika teman. Dessa sju teman var bakgrund, barnets svårigheter, utredningar och diagnoser, situation i skolan, föräldrars agerande, skolans bemötande samt barnets framtid. Därefter skrevs, dels ett porträtt av varje barn som en sammanfattande beskrivning, dels presenterades en tematisk redovisning med de gemensamma mönster som emanerat ur berättelserna. Studiens resultat har sedan diskuterats i enlighet med frågeställningarna, för att på så sätt besvara syftet med uppsatsen. Slutligen har resultatet kopplats till tidigare forskning, till olika specialpedagogiska perspektiv samt den valda teorin såsom livsvärldsfenomenologi. Resultat: Resultatet visar att fyra av de fem barnen upplevdes ha svårigheter med matematik, enligt mödrarna. Fyra av barnen hade motoriksvårigheter och två av barnen hade matproblem och synnedsättning. Tre av barnen, hade dåligt självförtroende i skolrelaterade områden. Ett av dem hade koncentrationssvårigheter. Gemensamt för dem alla var att mödrarna upplevt att barnen fått arbeta mycket med sina skoluppgifter. Inget av barnen hade enligt mödrarna fått någon pedagogisk utredning under sin skoltid, eller fått någon diagnos. En del av mödrarna uppgav att de inte tyckte att deras barn fått den hjälp de behövde i skolan. Trots att många av barnen hade svårigheter i skolan, var de bara ett av barnen som hade erhållit stödundervisning och ett av barnen som hade ett aktuellt åtgärdsprogram. Gemensamt för mödrarna var att de på olika sätt agerat för att tillgodose sina barns behov. En del av dem tyckte att bemötandet varit bättre från skolans pedagoger, än från vissa rektorer. De menade även att kunskapen kring för tidigt födda barn var dålig bland skolpersonal. Mödrarna uppgav ändå att de i stort sett var nöjda med sina barns skolgång, samt att de såg framtiden an med tillförsikt.