LandPuckTM-systemets ekonomiska konkurrenskraft jämfört med tallplantering i norra Sverige

Sammanfattning: Målsättningen med detta arbete var att ta fram ett kunskapsunderlag för att bedöma konkurrenskraften för LandPuckTM-systemet gentemot den konventionella metoden med plantering av 1-åriga täckrotsplantor. LandPucken består i huvudsak av en komprimerad torvbrikett/puck med ett frö. Effektmål i studien var att (i) kvantifiera plantbildning för LandPuck under planteringsåret (försök på sex lokaler under 2013, inkluderande jämförelse med konventionell plantering av täckrotsplantor), (ii) undersöka planteringsdjupets inverkan på plantbildningen (en lokal, försök anlagt 2013), (iii) kvantifiera överlevnad och tillväxt över sex år (fyra lokaler med försök anlagda 2012; en lokal med försök anlagt 2008) samt att (iv) skatta föryngringskostnader för LandPuck-systemet. I cirka 67 procent de LandPuckar som planterades år 2013 hade fröet grott och bildat en planta. Plantering i mineraljordsfläckar gav cirka 10 procent högre plantbildning än i humus. Plantbildningen varierade mellan olika lokaler, från 53 till 83 procent. Det fanns ingen signifikant skillnad i plantbildning mellan olika resultatområden inom Sveaskog. Cirka 96 procent av de täckrotplantors som planterades 2013 överlevde första sommaren. Plantering av LandPuck på mellan två till fyra centimeters djup var att föredra, med en plantbildning på 73 procent. I försök planterade 2012 hade grodda plantor en överlevnad på 77 procent till året därpå. I ett annat försök (utlagt av Skogforsk i Sävar men inventerat inom examensarbetet) var plantbildning och överlevnad högre. Plantbildningsprocenten år ett var 77 procent och 91 procent av dessa hade överlevt till år fyra (dvs. 70 procent av de planterade puckarna hade då en levande planta). Skillnad i avgång från år fyra till år sex i detta försök var endast 0,2 procentenheter. Med ett mål på 1700 plantor per hektar fyra år efter plantering gjordes en jämförelse mellan LandPuck-systemet och plantering med ettåriga täckrotsplantor (Starpot 50 och SvepotAir 30). Kostnad för manuellt planteringsarbete uppskattades vara densamma för LandPuck-systemet som för plantering med ettåriga täckrotsplantor (det finns ännu inga planteringsrör anpassade för LandPuck-systemet). Med en kostnad på 40 öre per puck, en plantbildning på 65 procent och en överlevnad på 77 procent mellan år ett till fyra beräknades föryngring med LandPuck kosta ca 3500 kronor per hektar (jämfört med Starpot 50: 4500 kr/ha och SvepotAir 30: 4000 kr/ha). Om plantbildningen kunde vara 75-procent skulle föryngringskostnaden bli knappt 3300 kronor per hektar. Om kostnaden per puck kunde reduceras till 30 öre, och med en plantbildning på 75 procent, borde de totala föryngringskostnaderna kunna reduceras med cirka 1500 kronor per hektar jämfört med Starpot 50, och 1000 kronor per hektar jämfört med SvepotAir 30 vid manuell plantering. En förutsättning för lönsam plantering med LandPuck är att det finns speciellt anpassade och fungerande planteringsrör. Om sådana utvecklas borde kostnaden för planteringsarbetet bli lägre än i den presenterade kalkylen. I framtiden kan man även tänka sig att mekaniserad puckplantering är möjlig, vilket skulle kunna höja LandPuckens ekonomiska konkurrenskraft ytterligare. För fortsatta analyser bör även tillväxt på lång sikt inkluderas i jämförelsen mellan olika system.