Sjuksköterskans erfarenhet av delegering

Sammanfattning: Bakgrund: Delegering av omvårdnadsuppgifter blir en allt mer förekommande del av sjuksköterskans arbete, både nationellt som internationellt. Anledningen till att allt mer och mer omvårdnadsarbete delegeras tycks vara en mer komplex omvårdnadsbild kombinerat med en växande population i behov av omvårdnad. Det finns lagar och föreskrifter som begränsar vilka arbetsuppgifter som får delegeras samt vilka som måste utföras av legitimerad personal. Dessa föreskrifter är tänkta att bidra till god omvårdnad och ett patientsäkert arbetsutövande, dock tycks dessa föreskrifter vara aningen otydliga och verkar inte efterföljas till önskad utsträckning. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa forskning kring sjuksköterskans erfarenhet av delegering, med fokus på omvårdnaden och patientsäkerheten. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie som behandlar tio kvalitativa forskningsansatser inhämtade från CINAHL och PubMed. Resultaten av dessa har analyserats och sammanfattats. Resultat: Det framkommer att både organisatoriska och interpersonella aspekter har en påverkan på delegering. Studien visar att brist på resurser, inklusive personal, bristande uppföljning, bristande kommunikation och bristfällig dokumentation har negativ inverkan på resultatet av delegeringen. Otydliga roller i vårdarbetet är en bidragande faktor som påverkar utgången av delegerade arbetsuppgifter. Ett gott samarbete i vårdlaget är en förutsättning för ett välfungerande delegeringsarbete och omvårdnad av patienten. Konklusion: I de fall en omvårdnadsuppgift delegeras felaktigt eller uppfattas fel kan resultatet påverka patientens omvårdnad negativt vilket i sin tur utgör en risk för patientsäkerheten. Det finns uppenbara kunskapsluckor i ämnet och mer vikt bör läggas vid att lära ut säker delegering under sjuksköterskeutbildningen.