Spelets regler – om betydelsen av ekonomiskt och kulturellt kapital inom den svenska civilprocessen

Sammanfattning: Dispositionsprincipen är en av de grundläggande principerna inom den svenska civilprocessen. Principen stadgas i 17 kap. 3 § i den svenska rättegångsbalken där det framgår att domstolen inte får meddela dom över "annat eller mera än vad part i behörig ordning yrkat" samt att domstolen i dispositiva mål inte får ta hänsyn till omständigheter som inte åberopats av en part till grund för hans eller hennes talan. Syftet med denna uppsats är att granska hur dispositionsprincipen påverkar möjligheterna att nyttja rättssystemet och att granska om dispositionsprincipen fyller den funktion som den avses fylla inom det svenska rättssystemet eller inte. Uppsatsen är indelad i sex kapitel. Det första kapitlet är en introduktion till uppsatsen och behandlar syftet med framställningen, den metod och det material som används och de avgränsningar som gjorts. Därefter följer en kort bakgrund där dispositionsprincipen presenteras och en relativt utförlig redogörelse för det teoretiska ramverk som resonemangen i uppsatsen utgår från. Det teoretiska ramverket består av en av vår tids största sociologer Pierre Pierre Bourdieus teorier och koncept. De koncept som används i uppsatsen är habitus, fält, kapital och doxa. I det nästföljande kapitlet redogörs för hur dispositionsprincipen tillämpas inom det svenska rättssystemet och hur dispositionsprincipen påverkar människors möjligheter att nyttja rättssystemet. Det konstateras att dispositionsprincipen innebär att personer som saknar kulturellt och ekonomiskt kapital har små möjligheter att nyttja rättssystemet. I kapitel fem granskas om dispositionsprincipen fyller den funktion som den avses fylla inom det svenska rättssystemet eller inte. Det slås fast att dispositionsprincipen inte fullt ut kan anses fylla den funktion som den avses fylla. I uppsatsens avslutande kapitel reflekteras kring varför gällande rätt ser ut som den gör och vilka förändringar inom rättssystemet som skulle kunna medföra att personer som saknar kulturellt och ekonomiskt kapital ges bättre möjligheter att tillvarata sina rättigheter inom ramen för rättssystemet. Även förslag på vidare studier ges.