Språkliga skillnader i vården : Ur ett sjuksköterskeperspektiv

Sammanfattning: Bakgrund: Sjuksköterskor möter i bredare utsträckning patienter som talar ett annat språk. Tidigare forskning visar att kommunikation kan påverka patienters välbefinnande och säkerhet. Patienters delaktighet i vården kan försvåras vid en språkbarriär. Patienters förmåga att uttrycka sina behov kan försvåras men användning av kroppsspråk och tolk kan underlätta för en kommunikation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Det framkom två teman i resultatet ”Betydelsen av att kunna kommunicera” och ”Språkliga olikheter kan medföra kulturell mångfald”. Sjuksköterskor uppgav att vården var beroende av en fungerande kommunikation. Sjuksköterskor hade svårigheter att utföra vård när det inte fanns ett gemensamt språk och en fungerande kommunikation. De använde sig av olika tillvägagångssätt för att få en förståelse för patienter och deras behov. Patienter med en annan språklig bakgrund hade många gånger även en annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskors tillvägagångssätt möjliggjorde för en kommunikation men visade sig inte vara optimala. Olikheter i språk medförde svårigheter i vårdandet. Även de kulturella behoven som uppmärksammades med ett annat språk behövde tillgodoses och det krävdes därför mer av sjuksköterskor.