Barnlitteraturen i förskolan : Hur används den för att främjaspråkutvecklingen?

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Sammanfattning: Inledning: Att barn får utveckla sitt språk är viktigt. Det finns många möjligheter att arbeta utifrånbarnlitteratur i förskolan för att främja barns språkutveckling. Barnlitteraturen medför dessutomflera andra möjligheter för barnen som att få inblick i olika perspektiv och uppleva olika världar,stimulera fantasin men även att kunna relatera till sig själv och till vardagslivet. När man dessutombearbetar barnlitteraturen genom att använda sig av sagopåsar, sång, musik, dramatisering, digitalaverktyg samt att rita och måla m.m. ökar förståelsen om innehållet i litteraturen.Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur några pedagoger arbetar med barnlitteratur för attfrämja barns språkutveckling med särskilt fokus på samspelet mellan pedagog och barn samt hurarbetssättet innefattar förskolans uppdrag och de mål som berör barns språkutveckling i Läroplanför förskolan 98 (rev. 10).Metod: Två kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på en litteraturprofilerad förskola hargenomförts. Observation av den fysiska språkmiljön samt samspelet mellan pedagoger och barnunder högläsningssituationer har även gjorts.Resultat: I resultatet av studien kan man se att pedagogerna är medvetna om hur de ska användaspråket i vardagen med barnen för att främja barnens språkutveckling. Samarbetet med biblioteketär bra, men problem i arbetet med den litteraturprofilerade verksamheten som visar sig är attbarngruppen är för stor, att det dessutom finns för många andra uppgifter som måste genomförasoch att pedagogerna upplever tidsbrist. Under högläsningssituationerna samtalar tre av de fyrapedagogerna om textens innehåll och om böckernas bilder samt uppvisar stor språklig medvetenhet.Pedagogerna visar medvetenhet om Läroplanen för förskolan 98 (rev. 10), uppdrag och målgällande språkutveckling. Pedagogerna och barnen samspelar under högläsningstillfällena genomatt berätta och diskutera med varandra. De stöttar barnen till att utveckla en positiv uppfattning omsig själva genom att uppmuntra dem. Barnen får hjälp att lita till sin egen förmåga och att tänkasjälva utifrån intellektuella, språkliga och estetiska aspekter under lässituationerna. Barnen fårmöjlighet att utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, berätta, uttrycka tankar, ställafrågor, argumentera och kommunicera med varandra och med pedagogerna. Pedagogerna arbetarför att barnen ska utveckla intresse för skriftspråk, texter och bilder genom att samtala kring textoch bild. I intervjuerna framkom det att pedagogerna ibland använder sig av olika medier när debearbetar litteraturen. Barnlitteraturen bearbetas ibland enligt pedagogerna men för tillfället görsdock inte detta enligt vad observationerna visade. Enligt pedagogerna har arbetet medlitteraturprofileringen hamnat i skymundan beroende på tidsbrist. Andra prioriteringar behöver gåföre då barngruppen är stor samt att man nu väljer att prioritera övning inför luciafirandet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)