Straffrättslig kompetens inom EG? - säkerhet eller rättssäkerhet?

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Huvudsyftet med det här arbetet är att undersöka om skyddet för individens rättigheter inom EU är tillräckligt för att garantera individen rättssäkerhet om straffrättslig kompetens erkänns inom första pelaren. Arbetet består utöver inledningskapitlet, av tre delar. I den första delen redogörs för straffrättens ställning inom EU. I dagsläget påverkas den nationella straffrätten både av EG-rätten och av det straffrättsliga samarbete som bedrivs inom den tredje pelaren. Det straffrättsliga samarbetet inom unionen har intensifierats de senaste åren. Den utveckling som hittills har ägt rum är likväl nog bara början på en utveckling mot en i hög grad europeiserad straffrätt. Straffrättslig kompetens finns emellertid inte enligt den allmänt vedertagna uppfattningen under första pelaren. Det finns emellertid ett flertal faktorer som talar för att straffrättslig kompetens kan komma att erkännas så som ett annex till gemenskapsrätten. Kommissionen har också lagt fram direktivförslag som utgår från att sådan kompetens redan finns. Om straffrättslig kompetens skulle erkännas under första pelaren skulle detta i princip innebära att den nationella rättstillämparen skulle kunna utdöma straffrättsligt ansvar direkt på grundval av en EG-rättslig förordning. Med anledning av principen om EG-rättens företräde framför nationell rätt oavsett konstitutionell valör skulle detta också innebära att ansvaret att tillgodose individens rättssäkerhet skulle förflyttas från den nationella staten till EU-nivå. Det är därför angeläget mot bakgrund av tanken på att straffrättslig kompetens skall erkännas att undersöka vilket skydd individens rättigheter åtnjuter inom EU. I arbetets andra del undersöks vilken ställning individens rättigheter har inom EU. Denna undersökning utgår från den politiska filosofi som framlades av Thomas Hobbes och John Locke på 1600-talet. Dessa filosofer kan sägas representera två olika synsätt för rättigheters ställning. Det ena synsättet som representeras av John Locke ser individens rättigheter som något som föregår samhället och sätter gränser för dess maktutövning. Detta synsätt leder till ett starkt rättighetsskydd. Det andra synsättet som representeras av Thomas Hobbes ser samhället som föregående individens rättigheter. Följaktligen kan individen endast ha rättigheter som förmåner givna av samhället. Enligt detta synsätt är individen mera utsatt och rättigheterna har en svagare ställning. I denna del av arbetet redogör jag för John Lockes och Thomas Hobbes respektive teori och analyserar rättighetsskyddet inom EU mot bakgrund av dessa teorier. Rättighetsskyddet inom EU anses i detta avseende utgöras av fördragsartiklar, EG-domstolens praxis samt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Stadgan är i nuläget inte är rättsligt bindande. Dess rättsliga status är emellertid inte fastslagen varför såväl konsekvenserna av en icke-bindande som av en bindande stadga analyseras. Resultatet visar att både det rättighetsskydd som utbildats genom EG-domstolens praxis och en bindande rättighetsstadga har de teoretiska förutsättningarna för att erbjuda individen ett starkt rättighetsskydd i enlighet med John Lockes teori. Det föreligger emellertid avsevärda praktiska brister. Möjligheten för individen att realisera sina rättigheter är inte garanterad då den till stor del är beroende av medlemsstaternas vilja att begära förhandsbesked. Det rättighetsskydd som utbildats i praxis brister även i fråga tillgänglighet för individen då det endast är punktvis reglerat samt i fråga om ovisshet knuten till det faktum att EG-domstolen inte är bunden av sin egen praxis. En bindande rättighetsstadga får anses erbjuda individen det bästa skyddet. Emellertid föreligger även avseende en bindande stadga tveksamheter om huruvida EG-domstolen skulle ta kollektivistiska hänsyn. I den tredje och sista delen besvaras frågan om individens rättighetsskydd är tillräckligt för att erkänna straffrättslig kompetens inom EU. Denna fråga förutsätter en värdering om vilket skydd som är tillräckligt. Denna värdering görs utifrån Thomas Hobbes och John Lockes teorier eftersom dessa teorier på ett tydligt sätt åskådliggör två olika betraktelsesätt av EU. I enlighet med John Lockes teori måste EU ses som ett politiskt samhälle till för att skydda individens autonomi och rättigheter. Såväl EU:s institutioner som medlemsstaterna är underkastade individens rättigheter. I enlighet med Thomas Hobbes teori kan EU istället betraktas som underordnat medlemsstaterna som är att se som suveräner då de besitter sanktionsmakten. Medlemsstaterna anses enligt detta synsätt vara fria att när som helst åsidosätta de rättigheter individen tillerkänns genom EU-rätten. Enligt min mening kan individen endast åtnjuta rättssäkerhet om rättighetsskyddet inom EU utformas i enlighet med John Lockes teori. Dessutom anser jag att Europakonventionen med den tolkning som Europadomstolen givit den utgör det minimiskydd som individen skall åtnjuta. Endast om detta skydd upprätthålls inom EU kan individen anses åtnjuta rättssäkerhet. De praktiska brister som föreligger i dagens rättighetsskydd är följaktligen inte acceptabla för att erkänna straffrättslig kompetens inom EU. För att straffrättslig kompetens skall erkännas bör enligt min mening en rättighetskatalog finnas inom EU och för absolut skydd av individens rättigheter kan inrättandet av en konstitutionell domstol inom EU vara nödvändigt. I arbetets tredje del redogörs även för de betänkligheter som kan finnas med ett straffrättsligt samarbete så som det bedrivs i dag. De betänkligheter som kan finnas kan sammanfattas med att effektivitetshänsyn blir alltför drivande på bekostnad av individens rättssäkerhet. Här ligger ansvaret emellertid på den nationella lagstiftaren och rättstillämparen samt på de nationella representanterna som agerar på EU-nivå. Dessa aktörer måste förhålla sig kritiskt till kravet på en effektiv brottsbekämpning och arbeta för att balansera kravet på effektivitet med krav på upprätthållande av individens rättssäkerhet. Även här torde en rättighetskatalog inom EU innebära en ökad trygghet för individen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)