Nyttan av LCC-analyser vid planering av underhållsarbete i SL:s spårtunnlar

Sammanfattning: Detta examensarbete syftar till att belysa hur LCC-analyser i dag används vid planeringen av underhållsarbeten i tunnelbanans bergtunnlar. SL är ett aktiebolag som ägs av Stockholms Läns Landsting och ansvarar för den landburna kollektivtrafiken i Stockholms län, vilken inbegriper tunnelbanan. Stockholms tunnelbana invigdes 1950 och har sedan dess byggts ut i etapper. Drygt hälften av sträckningen går i tunnlar. Ett ständigt pågående underhållsarbete av tunnlarna krävs för att säkerställa en god funktion. Ibland är även större underhållsåtgärder nödvändiga, vilka, genom exempelvis avstängning med ersättningstrafik, till större utsträckning påverkar omgivningen. Hur underhållet organiseras och planeras är av stor ekonomisk betydelse och hänger även direkt ihop med anläggningens standard. LCC-analyser resulterar i ett mått på en investerings sammanlagda ekonomiska konsekvenser under dess livstid, inkluderas gör med andra ord bland annat investerings-, drift-, och underhållskostnader. Då detta mått fås för flera alternativ kan en jämförelse av dessa göras och bilda ett beslutsunderlag där det totalekonomiskt mest lönsamma kan väljas, istället för att basera beslutet på enbart den initiala investeringskostnaden. Givetvis måste även andra randvillkor och krav beaktas. Två fallstudier har gjorts för att belysa hur LCC i dagsläget används av SL vid olika typer av underhållsarbeten. I det första fallet har LCC använts för att ta fram beslutsunderlag och i det andra inte alls. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att det överlag kan finnas mycket att vinna på att använda LCC inte bara vid nybyggnation utan även vid underhållsarbeten. I dagsläget används LCC-analyser inte konsekvent vid planeringen av underhålls- och reparationsarbeten av SL:s berganläggningar. Inga krav om detta ställs utifrån och SL har inga egna riktlinjer beträffande LCC. Detta kan vara en av orsakerna till att LCC-analyser inte utförs i större utsträckning. Andra kan vara bristande kunskap om metodiken, tidsbrist och delat budgetansvar mellan avdelningar. För att konsekvent införa LCC-analyser vid bergprojektering skulle krav om detta behöva ställas externt eller internt genom en LCC-policy eller reglerande dokument. För att sedan genomföra detta på ett sätt så att alla inblandade förstår nyttan vore information/utbildning av metodiken nödvändigt. Viktigt är att definiera vilka projekt som ska omfattas och när i projektgången LCC ska användas. Förslagsvis kan LCC användas vid behovsanalys och krav om LCC-analyser/LCC-beräkningar kan ställas i förfrågningsunderlag