Labbet- en sluten värld? : En etnografisk studie av en forskargrupp på Karolinska Institutet

Sammanfattning: Det finns en etablerad föreställning i samhället om att forskningsvärlden är sluten och svårtillgänglig för allmänheten. Forskningsakademin har kritiserats för att den inte delar med sig av forskningsupptäckter, vilket påverkar kunskapsspridningen i samhället negativt. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse för att studera forskningsvärlden och människorna som rör sig inom den. Denna etnografiska studie har därför observerat en forskningsgrupp på Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka hur öppenhet och slutenhet uttrycker sig i sociala interaktioner mellan individerna i forskningsgruppen och med oss som utomstående. Hur uttrycks öppenhet och slutenhet i interaktioner inom den studerade forskningsgruppen? Hur påverkar olika situationer vilken typ av interaktion som sker? Och hur upprätthåller forskningsgruppen sitt framträdande mot utomstående? För att besvara dessa frågor används Goffmans dramaturgiska modell som teoretiskt ramverk. Denna teori ger förklaringar till olika typer av interaktioner och vilka faktorer som påverkar dessa. Resultatet av studien visar på att öppenhet mot utomstående framträdde på individnivå och slutenhet mot utomstående framträdde på gruppnivå. Vi fann även incitament och antydningar till att det fanns en kollektiv bakre region som vi besökare inte fick tillträde till. Resultatet visar även att roller och vilka som deltar i en situation har större påverkan på vilken interaktion som sker, än den fysiska miljön. Vår slutats är att gruppens interaktionsmönster sker inom fyra olika dimensioner; en kollektiv främre region, en kollektiv bakre region, en individuell främre region samt en individuell bakre region.