En skola för alla : En kvalitativ studie rörande den skoldebatt som fördes inom arbetarrörelsen i Sverige på 1940-talet angående en enhetlig skola

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Lärarutbildningen

Sammanfattning: Denna uppsats undersöker hur arbetarrörelsen[1] argumenterar för införandet av en ny grundskolereform som trädde i kraft 1962. Reformen innebar införandet av en gemensam grundskola för alla barn oavsett social och ekonomisk bakgrund. Källmaterialet består av artiklar publicerade i tidskrifterna Tiden och Fackföreningsrörelsen. Undersökningen sträcker sig mellan 1940 – 1950. Tidsavgränsningen beror på att diskussionen om skolan främst fördes innan försöksverksamhet med grundskola infördes 1950. Uppsatsens frågeställningar är följande: Vilka argument för en ny grundskolereform artikuleras i arbetarrörelsens två grenar, Fackförbunden, genom tidskriften Fackföreningsrörelsen och Socialdemokratiska Arbetarepartier (SAP) genom tidskriften Tiden, under åren 1940 - 1950? Vilka likheter och skillnader i argumentationen finns i de respektive tidskrifterna?   Resultatet av undersökningen visar att det främsta argumentet för genomförandet av grundskolereformen är det demokratiska och jämlikhets aspekten i reformen. Alla artiklar i undersökningen utgår från ett demokratiskt perspektiv men det finns skillnader i vad som anses vara det mest demokratiska och jämlika sättet att utforma skolan utifrån. Det publicerades fler antal artiklar i Tiden berörande skolfrågan än i Fackföreningsrörelsen. Innehållet i artiklarnas argumentation har analyserats och strukturerats utifrån tre bildningsideal som funnits inom ABF, medborgarbildningsidealet, personlighetsbildningsidealet och det polytekniska idealet. Analysen visar att inom Tidens argumentation finns alla tre ideal representerade och inom Fackföreningsrörelsen endast medborgarbildningsidealet och det polytekniska idealet. [1] Jag är medveten om att arbetarrörelsen är en stor organisation och att anse sig kunna representera hela arbetarrörelsen är övermodigt, då det inom denna uppsats ramar inte finns tid eller utrymme för det gedigna arbete som skulle krävas. I denna uppsats är de skribenter som är representerade genom uppsatsens källmaterial de som representerar arbetarrörelsen. Och det är de som avses när det hänvisas till arbetarrörelsen vidare i denna uppsats.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)