Totalfosforhalten i Bällstaån

Sammanfattning: De höga halterna av totalfosfor i Bällstaån strider mot de mål och normer som är uppsatta av regeringen. Senast 2027 måste Bällstaåns totalfosforhalt minska kraftigt, från nuvarande otillfredsställande nivå (91 μg/L) till minimumnivån god ekologisk status (40 μg/L). Samtidigt ligger Bällstaån i ett expansivt område i Stockholms län vilket gör framtiden oviss. Syftet med projektet är att försöka undersöka vilka fosforkällor som påverkar Bällstaån och hur fosforn transporteras från källa till ån. Sammanställning av mätdata avseende totalfosfor har gjorts för provpunkter längs Bällstaån, för en serie med mätperioder, för att kunna bestämma vilka provpunkters totalfosforhalt som skiljer sig från omgivande provpunkter. Med hjälp av Excel har grafer framställts från mätvärdena för att kunna ge en tydlig bild. Endast provperioder med månatliga mätningar har använts och bara provpunkter med minst 3 sammanhängande provperioder, för att minimera felkällor. Provperiod för 2013 har använts som utgångspunkt, då det är den senaste provperioden med månatlig provtagning. Totalt har mätåren 2013, 2009 och 2004 används för alla punkter och för vissa punkter även 1999 och 1992. För att skapa ytterligare giltiga punkter skarvades närliggande provpunkter samman om en giltig provperiod kunde skapas. Detta gjordes eftersom antalet punkter varierat mellan provperioderna och vissa punkter ersatts. En litteraturstudie och granskning av markanvändningen i området har använts för att kunna förutse hur fosforn når ån och försöka förklara var fosforn kommer ifrån. Med hjälp av höjddata från Lantmäteriet togs kartor fram i ArcMap, främst med verktyget ArcHydro Tools. Dessa kartor visar avrinningsområden, delavrinningsområden och olika provpunkter. Resultatet av litteraturstudien visade att möjliga fosforkällor till Bällstaån med betydande miljöpåverkan är jordbruk, dagvatten och industrier. Markanvändningen inom avrinningsområdet klargjorde att majoriteten av ytan består av hårdbelagda ytor i en urban miljö. Hårdgjorda ytor är de ytor där det inte sker någon infiltration av vatten ner i marken och en urban miljö är en stadsmässig miljö. Sammanställningen av mätdata visade att för de tre provperioder 2004, 2009, 2013 så gavs 9 giltiga provpunkter, plus en sammanslagen punkt, den mellan Ankarstocksbron och Travbron. Av dessa 10 punkter visade Veddesta dike och Brädgårn höga halter totalfosfor i förhållande till omgivande punkter. Slutsats kring utsläppspunkterna var att dagvattenutloppen stod för den största fosfortillförseln. Troliga fosforkällor för Veddesta dike var trafikerade vägar i området, Veddesta industriområde och de hårdgjorda ytor där dagvattnet leds ut i Veddesta dike. För Brädgårn var troliga fosforkällor trafikerade vägar i området, Bromstens industriområde och de hårdgjorda ytor där dagvattnet leds ut i Brädgårn.