"Det är som att gå till McDonalds, man vet vad man får” : En lingvistisk textanalys av fem svenska dagstidningars framställningar av sexköpare, sexsäljare och sexköp

Sammanfattning: Lagen om förbud mot köp av sexuell tjänst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999. Den är en unik lag internationellt sett, eftersom att den friskriver sexsäljaren från ansvar samtidigt som den straffar sexköparen. Föreliggande studie har mot den bakgrunden ställt upp frågeställningarna: Hur framställs sexköpare i den svenska dagspressen? Hur framställs sexsäljare i den svenska dagspressen? Hur framställs sexköp i den svenska dagspressen? Den tidigare forskning som har framförts består av två studier om medier, en studie om svenska myndigheters kännedom om prostitution, en SOU om detsamma, en studie om framställningar av prostitution i kanadensisk press samt en C-uppsats om framställningar av prostitution i svensk press. Den teoretiska ramen präglas av socialkonstruktivistiska ansatser, med teorier om makt och positioneringar i fokus. Vetenskapsteoretiskt har studien antagit ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Frågeställningarna har undersökts med hjälp av en kvalitativ metod. Materialet består av 34 artiklar som publicerats i fem av de större svenska dagstidningarna, i förhållande till region och upplaga. En lingvistisk tolkningsanalys bestående av två större analysmoment, metafor- och syntaxanalys, har genomförts. Studien har kommit fram till att artiklar om sexköpare i hög utsträckning behandlar framgångsrika män tillhörande någon form av elit. Sexköpare som inte tillhör någon elit beskrivs torftigt, medan de som tillhör den beskrivs mer omfattande samt ges i viss mån utrymme att uttala sig. Sexsäljarna beskrivs som unga, ofta utländska kvinnor. De ges nästan inget utrymme att uttala sig. I stället är det experter av olika slag som uttalar sig i deras ställe och tillskrivs trovärdigheten i sammanhanget. I regel beskrivs de som mottagare för andra aktörers handlingar, såvida de inte utsätts för ett grövre brott – då uppgår de till att vara handlande agenter som säljer sex, men som blev offer för någonting i samband med det. Sexköpet framställs förhållandevis onyanserat; det framställs som en ekonomisk transaktion för heterosexuellt sex. Gravheten i handlingen står odefinierad. Resultaten förklaras utifrån teorier om maktpositionering, subjektifikationsprocesser, samt i hög utsträckning även utifrån den tidigare forskning som anförts. I framtida forskning bör andra metodologiska val göras, receptions- eller fallstudier framhålls som relevanta alternativ. Sökarljuset bör riktas mot sexköparna på allvar.