Fragmentarisk kostinformation i privata hälsobloggar

Sammanfattning: De ursprungliga fem kostråden som handlar om att äta mycket frukt och grönt, välja fullkorn och nyckelhålsmärkta livsmedel, äta fisk 2-3 gånger i veckan samt att välja flytande margarin eller olja i matlagningen togs fram år 2005 med syftet att befolkningen enkelt ska kunna applicera de på sina egna liv. Bakom de allmänna kostråden ligger Livsmedelsverket som är en statlig myndighet som bland annat har som uppgift att förmedla kostråd till invånarna i Sverige. Alla håller dock inte med om att Livsmedelsverket förmedlar rätt råd. LCHF, GI, periodisk fasta och paleo är några av dagens modedieter som förespråkar en helt annan kosthållning. Att välja kosthållning medför en identitetsaspekt, vi är helt enkelt vad vi äter. Att välja rätt mat och ta hänsyn till sociala frågor, djurfrågor och miljöskäl är inte enkelt. Både intresset för mat och träning är stort idag och det är populärt att uttrycka sig om dessa ämnen på sociala medier. 72 procent av Sveriges befolkning besöker sociala medier. Det är ett effektfullt verktyg att uttrycka sitt matintresse med då det går snabbt att få ut sitt budskap och lika snabbt att kommunicera med likasinnade. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kostråd hälsobloggar innehåller, och om det finns etiska och miljömässiga hänsynstaganden. Till denna uppsats har en kvalitativ forskningsdesign valts. Materialet i de fem bloggarna som valdes ut med hjälp av en bloggtopplista och Google analyserades med hjälp av ett observationsschema. Bakom de fem bloggarna som undersöktes står kvinnor i åldern 25-41 år. De är alla utbildade inom kost och träning. Kvinnorna tränar mycket och har olika kosthållningar. De äter enkla måltider med få råvaror och anser att ren mat ihop med mycket träning är hälsa. Kvinnorna har strikta förhållningssätt när det gäller kost men de förmedlar samtidigt mycket matglädje. De ger råd utan att råden är vetenskapligt underbyggda, bara baserade på egna åsikter.