Att iscensätta lärande i estetiska ämnen. Ett exempel från bildområdet

Sammanfattning: Syfte Det övergripande syftet med studien är att identifiera det specifika lärande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lärprocesser i bildämnet, sett ur en bildlärarstudents perspektiv, baserat på två bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod på en gymnasieskola. Ett underställt syfte är att urskilja lärarstudentens uppfattning om lärande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lärarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. Vägledande frågor för studien är: • Vilken typ av lärande och kunskap bidrar de estetiska ämnena med? • Hur kan vi använda det specifika lärande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet? I intervjuerna har följande frågeställning varit vägledande: • Vilka uppfattningar om lärande framträder i gymnasieelevens och lärarstudentens samtal? Metod I insamling och produktion av data har jag använt en etnografisk metod, som närmar sig en så kallad självetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som händer i forskarens närmiljö. Det innebär att jag i hög grad har ett inifrånperspektiv och är även en del av studiematerialet, såtillvida att jag till vardags är de deltagande gymnasieelevernas lärare, och handledare för lärarstudenten, vars bilduppgifter utgör studiens objekt. Analysarbetet har sin utgångspunkt i Knud Illeris lärmodell och i en livsvärldsansats. Illeris ger en mycket vid definition av lärande och håller i sin modell fast vid komplexiteten i lärprocesser, och inrymmer psykologiska, biologiska såväl som samhällsvetenskapliga perspektiv och teorier, och jag delar hans helhetsinriktade förståelse av lärande. Undersökningens ansats utgår från verklighetens komplexitet och jag ser samband mellan Illeris förståelse av lärprocesser, multimodalitet, en etnografisk metod och livsvärldsfenomenologin. Studien bygger på fältanteckningar från deltagande observationer från lektionstillfällen, intervju med en gymnasieelev, samtal med bildlärarstudent samt foton av gymnasieelevernas iscensättningar av skapade karaktärer. I intervjun med gymnasieeleven närmar jag mig metoden för fotoelicitering. Den omfattande litteraturgenomgången kan därtill ses som en studie i sig, där lärande är centralt och där olika ingångar till estetiska lärprocesser undersökts. Resultat De av bildlärarstudenten genomförda bilduppgifter, vilka utgör studiens objekt, utgår från ett slags medagerandets pedagogik som sätter ett dramatiserat berättande i centrum. Dialog och kommunikation är centralt i lärandet och elevernas sinnen och känslor bejakas som vägar till förståelse och kunskap. Det är ett multimodalt lärande som erbjuds i lärarstudentens bilduppgifter. Jag vill särskilt framhålla att eleverna ges möjlighet att lära sig både på ett assimilerande och ackommodativt sätt, och att de elever som orkar/vågar utmana sig själva kan påbörja ett transformativt lärande. Under ungdomsåren är behovet av identifikation stort och jag ser studiens bilduppgifter som exempel på hur vi i skolan kan ta avstamp i detta behov och samtidigt utmana eleverna att prova nya roller och perspektiv, och därigenom vidga sina erfarenhetshorisonter, sin livsvärld.