Uppdrag arbetslagsledare : En kvantitativ studie om arbetslagsledares ledarskap.

Detta är en Magister-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för pedagogiska studier (from 2013)

Sammanfattning: Det finns idag mycket kunskap om vilka faktorer som leder till ökat resultat för eleverna. Trots det har vi i Sverige fortfarande en hög andel elever som inte når gymnasiebehörighet i årskurs 9. På den skola jag är verksam som rektor gjordes en nulägesanalys höstterminen 2016 inför ett samverkansprojekt med Skolverket; resultatet av den analysen visar på hur arbetslagsledarna är en outnyttjad resurs. Deras uppdrag har mer kommit att handla om att förmedla information från rektor till laget och att leda lagmöten, än att leda skolutvecklingsprocesser. Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor:  1) Vilket ledarskap utövar arbetslagsledare i olika situationer? 2)  Hur kan arbetslagsledarens syn på det egna uppdraget förstås? 3)  På vilket sätt påverkar olika bakgrundsvariabler hur arbetslagsledaren utövar sitt ledarskap? Ett antal hypoteser ställs upp i syfte att försöka besvara frågorna och datainsamling sker genom att en enkät skickas ut till arbetslagsledare i olika grundskolor. De bakgrundsvariabler som prövas är: kön, tid på arbetsplatsen, tid som arbetslagsledare, hur uppdraget tilldelats, storleken på laget, förstelärare eller inte, och vilken huvudman respondenten har.  Respondenterna får läsa sex olika scenarier och därefter ta ställning till olika handlingsalternativ, utformade utifrån fyra olika teorier om ledarskap: abdikerat ledarskap, auktoritärt ledarskap, kommunikativt ledarskap och etiskt ledarskap. Det finns även ett femte alternativ där respondenten har möjlighet till ett eget alternativ.  Resultatet av undersökningen visar att den ledarskapsstil som arbetslagsledare, oberoende av bakgrund, i högsta grad väljer är den etiskt-kommunikativa ledarskapsstilen, förutom i scenario 1. Vilket handlar om att hantera ett ärende där en kollega inte följer de normer och värden som finns för skolan. Vidare visar en analys av resultatet att det behöver finnas en tydlig uppdragsbeskrivning med ett tydligt mandat som ska vara känt av alla. Då skapas större förutsättningar för arbetslagsledaren att leda de nödvändiga processerna mot ökad måluppfyllelse. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)