Att göra islam : En kritisk diskursanalys om islams framställning i svenska uppslagsverk

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Jönköping/Högskolan för lärande och kommunikation

Sammanfattning: Under många år har islam som religion varit ett omdiskuterat ämne i Sverige. Det finns många faktorer som påverkar hur vi uppfattar religionen i sin helhet. Beroende på vilket samhälle eller tid vi lever i så kommer uppfattningen att variera och diskurserna kommer att förändras genom detta. Tidigare forskning har visat att islam ofta framställs utifrån stereotypiska föreställningar där utövarna ses som annorlunda och en tro att det en rätt form av islam. Syftet med föreliggande studie är att se vilken framställning av islam i uppslagsverk som är dominerande genom tiden och se hur språket förändras eller förblr detsamma beroende på under vilken tid som uppslagsverket var författat. Detta gör att en kritisk diskursanalys utgör metoden för hur jag tolkar framställningen av islam i fem uppslagsverk. Den teoretiska anasatsen består av en postkolonial teori utifrån Saids beskrivning av orientalism tillsammans med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt och Otterbecks undersökning av diskursers förändring över tid. Resultatet visade att den orientaliska framställningen var genomgående framförallt i de äldre uppslagsverken där religionen framställs som sträng, fatalistisk, stereotypisk och oföränderlig och som ett typiskt österländskt fenomen utan koppling till väs. De senare verken har kvar en viss stereotypisk framställning men med en nedtonad orientalistisk diskurs. Jämställdhets och mångkultursdiskurser var två delar som var utmärkande för de senare verken men som hade en nedtonad roll i de tidiga verken. I övrigt var det tydligt att de senare verken fokuserade mer på kulturen och lärorna i islam och de tidiga verken var centrerade till den historiska och teologiska utvecklingen. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)