Komfort- och ventilationsanalys på Lersäters värmeverk : PMV-beräkningar och ventilationsmätningar i ett pannhus samt två intilliggande lokaler

Sammanfattning: Den globala uppvärmningen är en stor utmaning för världen att hantera och därför har länder som Sverige och unioner som EU kommit överens om olika klimatmål. Fram till 2020 är planen att utsläppen av växthusgaser skall sänkas med 20% jämfört med nivåerna 1990 och sen 2050 skall det reduceras med 80%. För att kunna möta dessa miljömål måste energiproduktionen inom EU-länderna bli mer miljövänlig. Ett sätt att producera sådan energi är med biobränslen vilket kan göras genom förbränning av biobränslena i en fjärrvärmeanläggning. Därmed blir det viktigt att alla energiproducenter strävar åt att gå mot en mer miljövänlig energiproduktion. Utöver att energiomvandlingen måste göras på ett miljövänligt sätt för att uppnå ett hållbart samhälle måste bra arbetsklimat också erhållas på anläggningarna. För om ett bra arbetsklimat inte infinner sig kan hälsan hos dem anställda riskeras med hälsoproblem som till exempel illamående och i värsta fall hjärtproblem. Dåligt arbetsklimat kan uppkomma på olika sätt men två exempel är vid för höga inomhustemperaturer eller dålig luftkvalitet. För att utvärdera hur bra ett inomhusklimat är finns olika typer av komfortindex, i denna studie har PMV-metoden använts för att utvärdera komfortnivåerna på Lersäters värmeverk som är en del av Kils Energi AB. Genom att samla in klimatdata inne i tre lokaler som används vid fjärrvärmeproduktionen kunde komfortnivåer för samtliga våningar beräknas. Dessutom har luftflöden i ventilationssystemet beräknats för vardera lokal och don för att säkerställa att anläggningen möter de rekommenderade kraven för ventilation från Arbetsmiljöverket. Ett av sätten att säkerställa ett bra arbetsklimat i lokaler är att ha ett väl fungerande ventilationssystem. Finns många olika tillvägagångssätt för att få en lokal väl ventilerad där vissa är energikrävande och vissa inte. Lersäters värmeverk har ett tilluftsventilationssystem som har pannan som utflöde ur pannhuset. PMV:s som beräknades fram i Lersäters värmeverk varierade kraftigt beroende på vilken lokal och vilken våning som undersöktes. När spjällen var stängda i pannhuset blev det beräknade PMV högre än 3 på våning 5 och 6 i pannhuset vilket är över det maximala värdet för PMV-metoden. Längre ner i pannhuset sjönk PMV till mer acceptabla nivåer där det gick mellan 1–2 för resten av anläggningen. Två olika fallstudier utfördes där olika fläktfrekvenser på ventilationssystemet och med öppna eller stängda spjäll i pannhuset. När spjällen var öppna blev komforten bättre i pannhuset. På våning 5 och 6 i pannhuset ökade komforten avsevärt när spjällen var öppna i jämförelse mot vid stängda spjäll. PMV minskade till runt 2 istället för 3–4 vid stängda spjäll. Pannhuset hade upp till 18 gånger högre luftomsättning än rekommenderade värden för inomhusklimat men stor del av denna luft blev stillastående på de lägsta våningarna där komforten blev god men på bekostnad av låga komfortnivåer på de övre våningarna. På dem två översta våningarna i pannhuset vid grundfallet var PMV till och med högre än det maximala värdet PMV-metoden normalt kan ge. En undersökning av vad de anställda tyckte om klimatet utfördes med hjälp av ett frågeformulär, se bilaga 3. Resultaten från formuläret visade att stora delar av mätresultaten stämde överens med dem anställdas åsikter. Personliga preferenser varierar alltid från person till person men genomsnittet bekräftade många av resultaten utöver komfortnivåerna i lagerlokalen 108an. I lagerlokalen 108an visade mätningarna en god komfort medan dem anställda ansåg den vara väldigt varm. Anledningen till denna skillnad är att lagerlokalen 108an påverkas mer av vilken säsong det är. För i beräkningarna visas bara resultatet från våren när utomhustemperaturen var låg medan de anställda bygger uppfattningen på hela året. Eftersom alla in- och utflöden för ventilationen sitter monterat på samma sida av pannhuset blir luftomrörningen dålig trots det aktiva ventilationssystemet som är monterat på anläggningen. Vilket rökanalyserna bevisar då bara ett par meter ifrån utflöden som spjäll eller insugen till pannan avtar lufttransporten mot dessa. Placering av utflödena i pannhuset är dessutom monterade på samma sida och dessutom sitter spjäll 1 och primär- och sekundärinsuget till pannan precis ovanför varandra. Detta leder till att trots höga flöden av friskluft tillgodoses in i lokalen blir utbytet av den förorenade luften bristfällig. För att förbättra komforten i pannhuset måste luftomrörningen förbättras. Det kan göras på flera olika sätt men till exempel genom att installera fler spjäll på väggarna och installera ställbara takluckor för att bättre kunna ventilera ut den varma stillastående luften runt taket.