Personlig assistans : Är det möjligt att sänka kostnaderna och fortfarande uppfylla LSS syfte?

Sammanfattning: Uppsatsens syfte har främst varit att redogöra för vem som har rätt till personlig assistans i Sverige. Sedan LSS och insatsen personlig assistans tillkomst år 1994 har reformer ständigt varit i fokus gällande kostnadsutvecklingen på området. Kostnaderna för personlig assistans har ökat stadigt för varje år som gått och med utredningar och besparingskrav från regeringen som följd. Med tiden har detta lett till strängare bedömningar gällande rätten till personlig assistans, vilket skapat oro hos brukarna. En huvudfråga i uppsatsen har därför varit huruvida det är möjligt att sänka kostnaderna för denna insats och fortfarande uppfylla lagstiftningens syfte. För att besvara frågan har den rättsdogmatiska metoden använts, det vill säga de olika rättskällorna lagstiftning, praxis och förarbeten har studerats för att hitta svar på frågan. Undersökningen visar att LSS, som är en rättighetslag, på ett sätt är mycket tydlig i sina mål och syften, men samtidigt lämnar stort utrymme för individuella bedömningar i varje enskilt fall. Vid bedömningar av rätten till personlig assistans och i vilken utsträckning, används i första hand lagstiftning. De närmare bestämmelser som legat till grund för utredningarna har dock i stor utsträckning utvecklats genom praxis. Den stora mängd praxis på området har lett till att lagstiftningen flera gånger har behövt förtydligats. När det gäller möjligheterna att sänka kostnaderna visar uppsatsen att det blir svårt att göra stora besparingar utan att sänka levnadsstandarden för de funktionsnedsatta.