Dimensionering av trähuskonstruktioner enligt EKS och NA : En jämförelse mellan de svenska och norska nationella tilläggen till eurokoderna

Sammanfattning: Syftet med införandet av eurokoder är att skapa standardiserade regler och krav för dimensionering av bärverksdelar, vilket ska skapa ökade möjligheter för företag att konkurrera om arbeten utomlands. Förhoppningen är att den ökade konkurrensen ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader inom byggbranschen. Syftet med eurokoderna är också att varje land ska få utnyttja sina tidigare kunskaper och erfarenheter inom området, varför varje land tillåtits tillföra sina egna nationella tillägg till dessa eurokoder. De nationella tilläggen skapar då skillnader mellan hur olika länder nyttjar eurokoder vid dimensionering och lastberäkningar. En bransch som påverkas av dessa skillnader och som ständigt växer på marknaden är industrin för prefabricerade trähus, där marknaden i och med framgången rör sig allt mer mot export till andra länder. En sådan marknad kan vara export mellan Sverige och Norge där marknaden då stöter på problem i och med skillnaderna i ländernas respektive nationella tillägg, då konstruktören måste beakta det importerande landets krav och regler. För att lokalisera dessa skillnader och för att se hur stora de är har en jämförande studie genomförts. Studien har utförts genom litteraturstudier och beräkningar i form av lastnedräkningar och dimensionering av utvalda bärverksdelar. Beräkningarna har baserats på ett fiktivt trähus och beräkningarna av samtliga bärverksdelar har utförts enligt de båda ländernas respektive nationella tillägg, EKS och NA. Studien visade på vissa skillnader i lastkombinationer, lastreduktionsfaktorer, materialvärden och lastvarighetsklasser, detta och en betydande skillnad i hur kraven på nedböjning och svikt vid dimensionering av golvbjälklag ser ut. Dimensionering av golvbjälklag visade sig vara den största skillnaden och något som en konstruktör särskilt måste beakta även om alla skillnader mellan länderna måste beaktas.  Resultatet av studien visade att länder så som Sverige och Norge kan tjäna på att i samarbete ta fram gemensamma tillägg till eurokoderna då skillnaderna frånsett dimensioneringen av bjälklag är relativt små.