EN TWEET BORT FRÅN MINSKAD INFORMATIONSASYMMETRI? : En kvantitativ studie om Twitter och dess finansiella påverkan på svenska SME:s

Sammanfattning: Företags finansiella offentliggöranden når ofta endast ett begränsat antal investerare, vilket resulterar i ökad informationsasymmetri och som ett resultat lägre aktielikviditet. Detta är särskilt framträdande för företag som är mindre till storleken, eftersom dessa företag tenderar att få mindre täckning av traditionella kanaler såsom pressnyheter och analytiker. Samtidigt har företag i allt större utsträckning börjat använda Twitter som en del av sin strategi för investerarrelationer, där Twitter skiljer sig från traditionella investerarrelationer genom att information kan distribueras snabbare och blir mer lättillgängligt. Syftet med denna studie är således att testa om offentliggöranden och ökad spridning av finansiell information på Twitter kan minska informationsasymmetrier och därmed göra marknader mer effektiva för att allokera kapital från investerare till företag. Tidigare studier har studerat sambandet mellan ökad spridning av företagsinformation och dess påverkan på företags finansiella prestation och har funnit att spridning av finansiell information via Twitter påverkar informationsasymmetrin i företagsaktier. Genom att studera svenska små och medelstora företag (SME:s) fyller denna studie ett tidigare forskningsgap där vikten ligger i att studera vilken påverkan Twitter har på mindre företag som är mindre synliga i traditionell media och hos analytiker. Undersökningen har baserats på historiska aktiekurser från Nasdaq som sträcker sig över tidsperioden 2020 till 2022. Företagen som ingick i studien var listade på Nasdaqs First North Growth Market, för vilka datamaterial i form av börsdata och frekvens av Twitter-inlägg har samlats in. För att kvantifiera informationsasymmetri och aktielikviditet används avvikande bid-ask spread (eng. Abnormal bid-ask spread) och Amivest likviditetsratio. Studien har använt en kvantitativ forskningsansats för att visa hur sambandet ser ut mot Twitter och utifrån regressionsanalyser, där ett antal Twittervariabler inkluderats, har frågeställning kunnat studeras. Med hjälp av statistiska hypotesetester och en analys av den teoretiska referensramen med intressentmodellen, effektiva marknadshypoteser och investor recognition hypotheses försöker studien förklara hur informationsasymmetrier påverkar effektiviteten hos den finansiella marknaden och hur det kan motverkas genom ökad synlighet. Studien kunde inte hitta något signifikant samband mellan spridning av finansiell information på Twitter och en minskad informationsasymmetri eller ökad aktielikviditet. Resultatet indikerar att större företag som är mer synliga i medier och därmed har en högre grad av investor recognition har en lägre informationsasymmetri. I resultatet är det tydligt att det är få företag i populationen som använder Twitter aktivt för att sprida finansiell information, och de företag som gör det är inte konsekventa, vilket kan innebära att intressenter söker sig till andra mer pålitliga kanaler under rapportperioder. Slutsatsen lyder att företag inte kan ompaketera information och distribuera den via Twitter för att minska informationsasymmetri, då marknaden redan effektivt har tagit informationen i beaktelse på annat håll. Denna studie är ändå relevant för flertalet intressenter som studerar eller arbetar med investerarrelationer, då den bidrar med intressant information inom området.