Vårdnadsöverflyttning : Faktorer och kärnfamiljsideal?

Detta är en Magister-uppsats från Karlstads universitet/Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013)

Författare: Lydia Sahlqvist; [2019]

Nyckelord: Custody transfer; Vårdnadsöverflyttning;

Sammanfattning: I det svenska barnskyddssystemet ses omhändertaganden och placering utanför hemmet för barn som en sista utväg och flera insatser ska ges i syfte att stärka kärnfamiljen och undvika omhändertaganden. Barn ska i systemet som absolut huvudregel växa upp med sina biologiska föräldrar. I svensk rätt är utgångspunkten att barn ska återvända till sin kärnfamilj så fort som möjligt. Enligt 21 § 1 st. LVU anges att vården ska upphöra när den inte längre behövs och att barnet ska återförenas med föräldrarna, den s.k. återföreningsprincipen. En återförening av kärnfamiljen är en tydlig strävan i regleringen. En princip om ökad kontinuitet, kontinuitetsprincipen, för placerade barn utanför hemmet har dock diskuterats i svensk rätt under senare år. År 2003 infördes en skyldighet för socialnämnden att överväga behovet av en vårdnadsöverflyttning när barn varit placerade i familjehem i mer än tre år enligt 13 § 3 st. LVU. Om en vårdnadsöverflyttning genomförs med stöd av 6 kap. 8 § FB innebär det att en återförening med föräldrarna inte längre ska vara målet utan att barnet ska bo i familjehemmet under hela sin uppväxt och familjehemsföräldrarna utses som särskilt förordnade vårdnadshavare. Trots införandet av 13 § 3 st. LVU om att socialnämnden kan ansöka om en vårdnadsöverflyttning när barnet varit familjehemsplacerat i mer än tre år har bestämmelsen inte fått genomslag i praktiken. Det finns en ovilja att splittra kärnfamiljsidealet och prioritera biologiska band framför sociala när det kommer till övervägningen av om en vårdnadsöverflyttning bör ske eller inte enligt 6 kap. 8 § FB.           Av uppsatsens behandlade mål är det oklart kring vilken eller vilka faktorer som ska vara avgörande för om en vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd eller inte. Det finns ingen tydlig rangordning mellan förutsättningarna, vilket det även inte ska göra enligt FB:s förarbete. Avvägning mellan återföreningsprincipen och kontinuitetsprincipen har förekommit men domstolarna har inte närmare redovisat hur denna avvägning gjorts. Förutsättningar som att socialnämnden uttömt åtgärder för att få till stånd en återförening, att kontakten och umgänget mellan barnet och föräldrarna varit begränsat samt att barnet riskerat att lida skada vid en eventuell återförening har vägt tungt i bedömningen av om vårdnadsöverflyttning ska ske eller inte. Detta har förstärkts av att barnen knutit an och rotat sig i familjehemmen.           Angående hur kärnfamiljsidealet värderats vid bedömningen av en vårdnadsöverflyttning anses den relationsorienterade skolan och anknytningsteorin fortfarande ha stor betydelse. De biologiska banden ska som utgångspunkt bevaras.  Detta har främst kommit till uttryck genom att socialnämnden ska ha vidtagit flera åtgärder för att få till en återförening innan en vårdnadsöverflyttning ska kunna komma till stånd. Den behovsorienterade skolan och ett avvikande från kärnfamiljsidealet kan dock tänkas ha fått ett genomslag om någon kontakt eller något umgänge överhuvudtaget inte existerat mellan barnet och föräldrarna eller att de är så pass begränsat att barnet inte anses ha något behov av det. Detsamma gäller om barnets uppväxtförhållanden varit oroliga och det finns risk för att de fortsatt kan komma att vara oroliga vid en eventuell återförening.   

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)