Jäv för styrelseledamot i aktiebolag - En studie av 8 kap. 23§ ABL

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka betydelsen av jäv för styrelseledamot enligt vad som stadgas i 8 kap. 23 § ABL. För att uppnå syftet har juridisk metod tillsammans med juridiska rättskällor varit utgångspunkten för uppsatsskrivandet. En styrelseledamot i ett aktiebolag har ett gemensamt samt individuellt ansvar Regleringen i 8 kap 23§ ABL syftar till att motverka de negativa effekterna som kan uppstå i följd av intressekonflikter mellan bolaget och den enskilda styrelseledamoten. Regleringen innebär att styrelseledamoten förhindras från att närvara vid handläggning av fråga om avtal, förutsatt att styrelseledamoten kan ha, eller typiskt sett har ett med bolaget motstående intresse. Jävsbestämmelsen innehar två rekvisit. Det första rekvisitet är ”handlägga” och det andra är ”fråga om avtal”. Rekvisitet ”handlägga” omfattar alla situationer där den jävige styrelseledamoten har deltagit i beslutsförfarandet av jävsfrågan. Handläggningsförbudet avser således alla frågor som rör avtal. Med ”fråga om avtal” omfattas alla rättshandlingar som syftar till att grundlägga, bevara eller förändra ett rättsförhållande på förmögenhetsrättens område. Jävsbestämmelsen tar sikte på tre olika jävsgrunder: intressejäv, självkontrahering samt ställföreträdarjäv. Rättsföljden av jäv är att den jävige styrelseledamoten förhindras från att närvara i handläggningen av frågan som framkallat jävet. Enligt 8 kap 21 § ABL ska en jävig styrelseledamot exkluderas från styrelsesammanträdet för att styrelsen ska kunna vara beslutför.