Utvärdering av hälsokontroller på ett väletablerat byggföretag i Göteborg

Detta är en L3-uppsats från

Författare: Eva-karin Boström; [2004]

Nyckelord: Företagsläkare; Projektrapport;

Sammanfattning: Syftet med projektet var att utvärdera läkarledda hälsokontroller tio månader efter undersökning med avseende på livsstilsförändringar, kroppsliga besvär och arbetssituation. Syftet var också att kartlägga vad som gjorde att anställda upplevde hälsokontrollen som värdefull och att få synpunkter från de berörda om vad som eventuellt kunde förbättras. Undersökt grupp var 124 anställda på ett byggföretag i Göteborg. De undersökta var fördelade på 9 avdelningsansvariga och 14 kontorsanställda som tillsammans utgjorde gruppen administration, samt 21 arbetsledare och 79 yrkesarbetare som utgjorde gruppen produktion. Metoden var en enkätundersökning med 24 flervalsfrågor och två öppna frågor. Frågor som berördes var påverkan på hälsotillstånd, kostvanor, vikt, intag av alkohol och nikotin, kroppsliga besvär, arbetsrelaterade frågor, om hälsokontrollen upplevdes värdefull och om den lett till uppföljande läkarbesök. De tillfrågade fick i de öppna frågorna redogöra för varför de eventuellt upplevde att hälsokontrollen varit värdefull och vad som kunde förbättras. Resultatet av undersökningen var att 27 procent upplevde att hälsokontrollen inneburit en positiv förändring av deras hälsa. Totalt hade 64 procent gjort någon form av kostförändring och 31 procent hade upplevt en positiv effekt på vikten. De som hade minskat eller slutat med konsumtion av alkohol var 8 procent, av cigaretter var 27 procent och av snus var 19 procent. Kroppsliga besvär hade inte förändrats i någon större grad. Några få hade förbättrats och något fler hade försämrats. Detta gällde framför allt nack- och axelbesvär för anställda inom produktionen. Arbetsrelaterade faktorer var att trivseln hade ökat med 7 procent, men 13 procent uppgav att stressen hade ökat. Detta uppvägdes något av att 8 procent upplevde att stressen hade minskat. Användning av hörselskydd berörde främst produktionen och där hade 15 procent ökat sin användning. Utav de tillfrågade uppgav 76 procent att de fått tankar på hur de kan påverka sin arbetssituation för att minska stress och skador. Endast 53 procent besvarade frågan om de försökt påverka sin arbetssituation, men av dessa hade 71 procent försökt och majoriteten av dessa upplevde en förbättring. Alla upplevde att det var positivt att komma på hälsokontroll. Av de tillfrågade uppgav 27 procent att kontrollen lett till uppföljande läkarbesök. En sammanfattning av anställdas reflektioner om varför det kändes värdefullt att komma på hälsokontroller var att det skapade trygghet och att de inte hade kommit iväg till läkare om de inte hade varit väldigt sjuka. Det var särskilt uppskattat att få träffa en läkare och att få hjälp att motverka skador och utveckling av sjukdom. Vissa förslag om förbättringar framfördes, och den viktigaste var förbättring av hörselkontrollen, vilket vi redan arbetar för att finna en lösning på. Slutsatsen av den här enkätundersökningen är att hälsokontrollen har medfört en rad förbättringar på upplevd hälsa och livsstil. En enda undersökning med kort uppföljningstid har däremot begränsad påverkan på kroppslig värk. En hälsokontroll per anställd har även bidragit till att anställda tagit initiativ till förbättringar på arbetet och att de använder hörselskydd flitigare. Det är 100 procent som upplevt att det var värdefullt att komma på hälsokontroll och hos en dryg fjärdedel har uppföljande läkarbesök skett. Många positiva aspekter har framförts om hälsokontrollen. Önskemål om förbättringar finns, men det finns utrymme för diskussion om vad som bör ingå under rubriken ”hälsokontroll”.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)