Erfarenheter och upplevelser av matematikundervisning - elever i matematiksvårigheter

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Mälardalens högskola/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Sammanfattning: Skolans styrdokument poängterar att hänsyn ska tas till barns och elevers olika behov, och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Den första funna publikationen som tar upp svårigheter i att behärska matematik, anger svårigheterna som brist eller ofullkomlighet hos personen, och skrevs av Oppenheim år 1885. Svårigheter i matematik delas numera in i medicinsk/neurologiska, sociala, strukturella och psykologiska förklaringar. Studien genomfördes i två mindre mellansvenska kommuner med några elever från åk 7 och några elever från gymnasiets introduktionsprogram. Urval skedde med hjälp av speciallärare och ämneslärare i matematik för aktuella klasser. Syftet med studien är att undersöka vad elever i matematiksvårigheter, orsakade av reella svårigheter i matematik och/eller psykologiska förklaringar, har för upplevelser och erfarenheter av matematik, och hur personal runt dessa elever beskriver matematiksvårigheter, för att möjligtvis finna konkreta tips för att i framtida praktik bättre kunna hjälpa elever med dåligt mående och med svaga prestationer. Studien har inspirerats av kvalitativ forskningsansats med inriktning mot fokusgruppsintervjuer, vilka spelades in och transkriberades innan kodning inför analys av resultat. Resultatet visar på att lärargruppen poängterar elevers engagemang som avgörande för att klara av kunskapskraven i matematik. Personal från skolans elevhälsoteam har noterat ensidig, läroboksstyrd undervisning, och uppmärksammat att många av de elever som de träffar i enskilda samtal tycker matematik är svårt, gärna undviker ämnet och mår dåligt av skolämnet matematik. Resultatet visar också att flertalet av eleverna saknar variation i undervisningen och att de därmed tappar motivation och självförtroende. Av detta resultat dras slutsatser både att matematikundervisning i ännu högre grad behöver varieras gällande arbetsformer och metoder, till exempel med gruppvisa problem-lösningsuppgifter, men också att elevers mindset behöver stärkas. Konsensus utifrån resultatet är behov av ökad variation, vilket leder till ökat självförtroende och ökad motivation. I och med denna studie uppkom nya frågeställningar, vilka bland annat är fundering kring ifall till exempel KBT (kognitiv beteende terapi) skulle öka självförtroendet i matematik, och därmed öka motivationen att lära sig, så pass mycket att elever skulle presterar bättre, det vill säga nå högre kunskapskrav.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)