Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län

Detta är en Master-uppsats från Malmö högskola/Odontologiska fakulteten

Sammanfattning: Bakgrund: Parodontit definieras som en inflammationssjukdom orsakad av en obalans mellan bakterier i den dentala biofilmen och värdens immunförsvar. Det saknas en enhetlig klassificering för allvarlig kronisk parodontit i epidemiologiska studier; internationell data avseende prevalens och utbredning av kronisk parodontit är därför svårtolkade. Det saknas studier som har undersökt huruvida och hur mycket variationerna av klassificeringar påverkar utfallet, det vill säga prevalensen av allvarlig kronisk parodontit. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera skillnaderna mellan fem olika klassificeringar av allvarlig kronisk parodontit: (i) Konsensuskonferensen 1999, (ii) American Academy of Periodontology and Centers for Disease Control and Prevention (AAP/CDC), (iii) European Federation of Periodontology (EFP), (iv) Jönköpingsstudien samt (v) Skånestudien. Material och Metod: För att kunna jämföra klassificeringarna studerades prevalensen av allvarlig kronisk parodontit utifrån en population i Kalmar län. Studien baseras på en epidemiologisk studie som genomfördes under 2010-2012 i en vuxen population i Kalmar län, Sverige. Trehundraåttio individer som var representativa för populationen valdes slumpmässigt ut att ingå i studien. Materialet i föreliggande studie utgjordes av ett randomiserat urval på 90 individer från Kalmarstudien. En observatör uppskattade den marginala benförlusten runt tänderna på de digitala panoramaröntgenbilderna. Allvarlig kronisk parodontit hos individerna klassificerades utifrån de olika klassificeringarnas kriterier. Resultat: Utifrån klassificeringen enligt konsensuskonferensen 1999, AAP/CDC, EFP, Jönköpingsstudien och Skånestudien hade 20,0 %, 28,9 %, 21,1 %, 3,3 % respektive 21,1 % allvarlig kronisk parodontit i patienturvalet från Kalmarstudien. Konklusion: Kriterierna för de olika klassificeringarna skiljer sig åt och det föreligger en faktisk skillnad i prevalensen för allvarlig kronisk parodontit mellan de olika klassificeringarna. För att kunna jämföra data från globala epidemiologiska studier samt undvika begreppsförvirring är det nödvändigt med en universell klassificering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)