Mina kvarter som metod för medborgardialog i Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att analysera Mina kvarter som metod för medborgardialog vid stadsutvecklingen utifrån ett planerarperspektiv i miljonprogramsområdena Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög i Stockholm, med hjälp av frågeställningen vilka kvaliteter och brister har Mina kvarter som metod för medborgardialog så som den använts i Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög? Materialet samlades in genom litteraturstudie och intervjuer med tjänstemän som arbetade med stadsplanering. Kvaliteter och brister av Mina kvarter analyserades utifrån tre av SKLs elva riktlinjer för en framgångsrik dialog. Resultatet utifrån SKLs riktlinjer innebar att Mina kvarter hade potential att skapa ett förtroende för de förtroendevalda. Genom Mina kvarter breddades deltagandet och i Fisk-sätra hade Mina kvarter bäst förutsättningar till en meningsfull dialog. Innehållet i åter-kopplingen till ungdomarna var svårtolkat. Den främsta kvaliteten med Minecraft var att deltagarna kunde visualisera sina idéer och de diskussioner som spelet genererade. Meto-den skapade ett engagemang för stadsutvecklingsfrågor i Fisksätra och Hovsjö, men inte i Drottninghög. Bristerna med Mina kvarter ansåg vara att små grupper lämpade sig bäst samt att spelets grafik inte passade för offentlig miljö. I Mina kvarter var kommunerna uppriktiga med vad dialogen skulle leda till. Målgruppen ansågs ha breddats men vars representativitet i Fisksätra ändå diskuterades. Mina kvarter har med viss variation mellan områdena, i stort sett bidragit till en meningsfull dialog. Studien visade dock att inte alla ungdomar attraherades av digitala spel. Det praktiska genomförandet av Mina kvarter verkar också ha haft betydelse för engagemanget hos deltagarna för utvecklingen av den fysiska miljön.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)