Pennan eller svärdet - Hur påverkar berättargrepp en texts trovärdighet?

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Medie- och InformationsteknikLinköpings universitet/Tekniska högskolan

Sammanfattning: Vad är det som får dig att lita på en text du läser? Är det känslan? Är det fakta? Eller något helt annat? Och vad får dig att misstro den? Det finns regler för hur allt här i världens ska och bör skrivas, så självklart finns det även regler för informativa texter, säljande texter, och till och med propaganda. Denna studie syftar därför till att undersöka hur dessa olika tekniker och berättargrepp påverkar texter i sin helhet. Specifikt vilka av dessa berättargrepp som får läsaren att misstro texten. Genom litteraturstudier definierades först en rad olika berättargrepp, uppdelade efter kategorierna: Informativa, Säljande/Övertygande, samt Propagandistiska. Utifrån dessa berättargrepp formulerades sedan tre texter, en per genre. Dessa tre texter utvärderades av tre deltagare i en expertpanel som alla har olika erfarenheter kring det svenska språket. En svensklärare, en retoriker och en litteraturvetare. Efter att panelen kom med feedback skrevs texterna om och dess trovärdighet utvärderas via enkäter. Utifrån det kunde det konstateras att de berättargrepp som gav sämst trovärdighet för informativa texter var dess längd. För säljande texter var de som talade om för läsaren hur de skulle agera. Och för de propagandistiska var det selektering och förenkling. Överlag upplevdes den informativa texten som mest trovärdig, och den propagandistiska som minst.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)