Planera och budgetera osäkerhet i skolförvaltningen : en kvalitativ undersökning i tre kommuner

Sammanfattning: Problematiken för vår undersökning grundar sig i den nya skollagen som trädde i kraft i juli 2011. Där står det reglerat att kommunen är ansvarig för alla elever i en kommun. Då det nu råder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vårdnadshavare själva välja vilken grundskola de vill gå på. Eleverna kan antingen välja en kommunal grundskola eller en friskola och därmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osäker för kommunerna då de inte vet hur många elever som kommer att gå i de olika skolorna. Vårt syfte med denna undersökning är att skapa förståelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen går tillväga för att planera och budgetera osäkerhet och om budgetarbetet har påverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer på skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet är; planering, kommunikation och kontroll. För att kunna budgetera för verksamheten som är oviss på grund av det osäkra elevantalet är dessa ledord viktiga i hela budgetarbetet, från förberedelser av budget till uppföljningen av budgetutfallet. Vad som har förändrats med införandet av det fria skolvalet och friskolorna är att det har blivit svårare att planera verksamheten och veta vilken skola som eleverna kommer att välja. Detta har medfört att behovet av långsiktig planering har blivit ännu viktigare och rektorerna har infört ett par tillvägagångssätt för att försöka ta reda på vilken skola eleverna kommer att välja. Det fria skolvalet och friskolorna har även bidragit till att kontrollen och själva uppföljningen har blivit än viktigare än det var tidigare.