Till tryckfrihetens försvar - Om tryckfrihetsjuryns plats i det svenska rättssamhället

Sammanfattning: Den svenska tryckfrihetsjuryn, instiftad 1815, är en något speciell företeelse i det svenska rättssamhället. Till skillnad från många andra länder, där juryn är en grundpelare i straffprocess, så är den svenska tryckfrihetsjuryn den enda juryn av något slag i Sverige. Juryns uppgift är att bedöma huruvida den tilltalade är skyldig till tryckfrihetsbrott eller inte. För ett fällande beslut krävs en kvalificerad majoritet på minst 6 av 9 ledamöter. I alla andra fall frias den tilltalade utan möjlighet för den svarande att överklaga. Detta är ett tydligt avbrott från de regler som gäller för övriga rättegångar i Sverige och systemet har därför fått utså en relativt stor mängd kritik under åren sen dess instiftande. Trots kritiken valde man att behålla juryn när det var dags att i övrigt reformera tryckfrihetsförordningen 1949 och juryn är fortfarande en viktig del i den svenska tryckfrihetsprocessen. Målet med den här uppsatsen är att ta reda på vad juryns ursprungliga syfte var och huruvida juryn idag lever upp till det syftet. Om så inte skulle vara fallet så är det hög tid att se över jurysystemets plats i det svenska rättssamhället. Den här undersökning görs genom studier av de förarbeten som ligger till grund för 1815 och 1949 års tryckfrihetsförordningar samt av senare rättsfall och debattartiklar på området. Även om det är otroligt svårt att få fram ett konkret svar inom ramarna för den här uppsatsen är det tydligt att juryns funktion har förskjutits något. Den jury som instiftades för att skydda allmänheten och individen från regeringens maktmissbruk skyddar idag snarare media som utsätt för anklagelser om tryckfrihetsbrott från privatpersoner, och lämnar då privatpersonen med ett skydd som på sin höjd kan beskrivas som tvivelaktigt. Det ser onekligen ut att krävas en djupgående undersökning gällande juryn, dess arbetssätt och dess plats i det svenska rättssamhället.