Rätten att försvara sig mot en närstående person - En undersökning av nödvärnsrätten ur ett genusperspektiv

Sammanfattning: I Sverige finns det en nödvärnsrätt som ger en person rätt till ansvarsfrihet när denna försvarat sig mot ett brottsligt angrepp på sin person. Denna rätt har dock kritiserats för att vara utformad att fungera bättre i typiskt sett manliga våldssituationer, d.v.s. då en man attackeras av en annan för honom okänd man. Situationer då den fungerar sämre har ansetts vara då kvinnor använt dödligt våld för att försvara sig mot en manlig partner som misshandlat dem frekvent under förhållandet. I denna uppsats undersöks därför nödvärnsrätten, inklusive tillhörande bestämmelser om excess och putativt nödvärn, ur ett genusperspektiv för att se om det finns fog för denna kritik. Nödvärnsrättens tillämpning och gränser studeras såväl som hur mäns våld mot kvinnor yttrar sig och ska förstås. Även svensk och internationell doktrin som diskuterar kvinnans rätt till nödvärn behandlas. En rättsfallsunder-sökning görs dessutom för att studera hur nödvärnsrätten tillämpas när en kvinna åberopar nödvärn gentemot en närstående man. I uppsatsen används en rättsanalytisk metod. Den första frågeställningen som besvaras är när och hur en person har rätt att försvara sig vid våld i en nära relation. En person har rätt att försvara sig när denna utsätts för eller tror att den utsätts för ett konkret brottsligt pågående eller överhängande angrepp på sin person. Preventivt nödvärn, d.v.s. nödvärn mot icke konkreta framtida angrepp, tillåts inte. I en nära relation innebär detta att ett angrepp aldrig är pågående eller överhängande i en situation då partnern är passiv, t.ex. då den sover eller tittar på tv, även om det står klart att denna kommer att fortsätta att misshandla sin partner i framtiden. Våldet som tillämpas vid nödvärn får därutöver inte vara uppenbart oförsvarligt. Om våldet är uppenbart oförsvarligt kan personen fortfarande ursäktas p.g.a. excess om den haft svårt att besinna sig, t.ex. för att den känt stor rädsla p.g.a. att personen misshandlat denna tidigare. Den andra frågeställningen som besvaras är om nödvärnsrätten är könsneutral och tillgodoser båda könens intresse av att försvara sig. Nödvärnsrätten fungerar bäst när parterna är jämnstarka, såväl fysiskt som psykiskt. En kvinna som utsätts för våld av en närstående man är oftast både fysiskt och psykiskt svagare än sin angripare. Eftersom en större andel av de våldsdrabbade kvinnorna än männen, utsätts för våldet i en nära relation blir detta särskilt missgynnande för kvinnor. Då rätten dessutom är dekontextualiserad, d.v.s. bara fokuserar på omständigheterna i gärningsögonblicket, exkluderas information om kvinnans liv som kan göra att ett angrepp anses överhängande tidigare än enligt nuvarande lydelse eller att dödligt våld kan vara tillåtet i en mer preventiv situation. Högre krav på sinnesnärvaro ställs även vid försvar med vapen istället för med knytnävarna vilket drabbar misshandlade kvinnor värst p.g.a. att det tidigare våldet brutit ner dem mentalt. Nödvärnsrätten är således inte reellt könsneutral. Den sista frågeställningen berör hur rätten kan bli mer könsneutral och vad det finns för skäl för och emot olika förändringar. Om personer som utsätts för våld i nära relation och som är fysiskt och psykiskt svagare än sina partners, tillåts försvara sig i mer preventiva situationer och med mer våld än som tillåts idag, kan lagen bli mer könsneutral. Kvinnor skulle då få en reell chans att försvara sig på ett ansvarsbefriande sätt i fler situationer. För att detta skulle tillåtas skulle det antingen behöva rättfärdigas enligt 24 kap. 1 § BrB, eller ursäktas enligt putativt nödvärn, excess eller en helt ny ursäktande lagparagraf. Det största skälet för att rättfärdiga det är att det är mer tillfredställande ur ett genusperspektiv att även kvinnors försvarsgärningar ses som tillåtna. Att ursäkta dessa personer istället stämmer däremot bättre överens med den rättsdogmatik vi har idag. För att nå en mer könsneutral nödvärnsrätt krävs dock att någon förändring företas.