Effektivitet och säkerhet hos paliperidonpalmitat vid schizofreni : en jämförelse med andra långverkande injicerbara antipsykotika

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för kemi och biomedicin (KOB)

Sammanfattning: Schizofreni är en psykisk sjukdom som kännetecknas av hallucinationer, vanföreställningar och desorienterat tal. Incidensen är jämnt fördelad hos kvinnor och män och sjukdomen drabbar 15 per 100 000 individer. Negativa symtom innebär en förlust av kapaciteter, t.ex. motivationsbrist, afasi eller social isolering. Positiva symtom innebär vanföreställningar, hallucinationer och misstänksamhet. Dopaminhypotesen har länge varit den ledande teorin inom patofysiologi vid schizofreni. Även andra neurotransmittorer tros spela en viktig roll i sjukdomsutvecklingen. Första och andra generationens antipsykotika blockerar postsynaptiska dopaminerga receptorer och minskar därmed schizofrenisymtom. Antipsykotika i injektionsform är ett passande preparatval för patienter med en undermålig följsamhet till peroral antipsykotikabehandling. År 2009 registrerades paliperidonpalmitat, ett nytt andra generationens antipsykotika i injektionsform. Paliperidonpalmitat är en palmitatester av paliperidon (9-hydroxy-risperidon). Syftet med studien var att jämföra paliperidonpalmitat med andra antipsykotika i injektionsform vid schizofreni med avseende på effektivitet, tolerabilitet och biverkningsprofil. Fyra randomiserade kliniska studier samt en retrospektiv studie erhölls från artikelsökningar i databasen PubMed. Resultat från artikelanalyser visar likvärdiga antipsykotiska effekter hos paliperidonpalmitat, långverkande risperidoninjektion och haloperidoldekanoat. Paliperidonpalmitat och haloperidoldekanoat visades däremot ha olika biverkningsprofiler.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)