Språket, genus och den orena skulden. En feministisk och stämplingsteoretisk textanalys av Nordisk Kriminalkrönika 2000 - 2014

Sammanfattning: Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhåller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men även behovet av att vidga och förändra själva grundsynen på vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mätbar. Den stämplingsteoretiska ansatsen har traditionellt använts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, där språket anses producera och reproducera synen på sanning och verklighet, analyseras här nio artiklar från Nordisk Kriminalkrönika 2000 – 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, kvinnlig förövare. Dessa nio artiklar matchas och jämförs sedan med nio artiklar vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, manlig förövare. Analysverktyg utgörs av Beckers fyrfältsmodell över avvikande beteende. Resultatet visar att analysverktyget stämmer mer överens med det manliga underlaget än det kvinnliga men att båda de empiriska underlagen påvisar ett behov av ytterligare kategorier än de som presenteras av Becker. Analysen påvisar att det främst i det kvinnliga underlaget återfinns uttryck för genustvivel och en vilja att kategorisera den kvinnliga förövaren som psykiskt defekt. Textförfattarna tycks vara styrda av en stereotypisk bild av kvinnor som icke-kriminellt benägna och känslostyrda, och män som kriminellt benägna och rationella, vilket även visar på att stämplingsteorins utgångspunkter om makt och stämpling kan vara ifrågasättbar.